Cellernas fördelning och sammankoppling

Alla celler förökar sig genom delning. Encelliga organismer blir fler och flercelliga organismer får fler celler, växer och blir även större. Mestadels av en cells liv ligger kromosomerna lite hur som helst men syns inte.

Efter en celldelning har genomförts bildas det två nys celler, dotterceller. Innan celldelningen är det viktigt att kromosomerna fördubblas då de måste få samma antal kromosomer som modercellen.

En cell som har 46 kromosomer har alltså 92 kromosomer innan delningen. Vid delningen övergår det då till 46 kromosomer per dottercell. Det är så de får lika många kromosomer som modercellen.

När en spermie smälter ihop med en äggcell består det blivande fostret utav endast en cell. Under utvecklingen och medan barnet växer delar sig cellerna väldigt mycket och det bildas då många fler.

Hos vuxna är det framförallt de röda blodkropparna som finns i benmärgen, cellerna i huden och tarmarnas väggar som delar sig. Det är viktigt med nya celler då de gamla andra lossnar och dör. I vissa vävnader blir cellerna istället större när vävnaden växer. Det händer i tex skelettmusklerna vars fibrer blir tjockare när man växer eller styrketränar.




Förr trodde man att arvet låg i blodet, det var samma blod trodde man. Med tidens forskning och utveckling har man sett att detta är helt fel. Arvet överförs från föräldrarna till barn med könscellerna, ägg och spermier. Dock använder vi fortfarande uttrycket ''blodsband'' när man pratar släkt.

Både spermier och ägg bildas genom celldelning. Dock så är det en annorlunda celldelning. Denna celldelning kallas reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer minskar, alltså de reduceras. Den här reduktionsdelningen sker endast i äggstockarna och testiklarna där könscellerna bildas. Vid reduktionsdelningen minskar människans antal kromosomer från 46 till 23- Alltså har människan 23 kromosomer.

När ägget och spermie sedan sammansmälter vid en befruktning blir det sammanlagt 46 kromosomer. 23 från mamman och 23 från pappan.