Labb. Skapa ett magnetfält

Magnetfält

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Uppgift 

Rita en magnet. Rita hur du tror att magnetfältet runt magneten ser ut.

Material 

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes

Kompassen kommer med högst sannolik att ändra sig. Kompassen ställer sig in på magneten då det blir starkare för den än vad jordens magnetfält blir. Kompassen kommer då inte kunna ställa sig in efter jordens och ändras då beroende på magneten.

Bild på min hypotes:

Resultat 

Vi fick linjerna dock inte lika mycket som på bilden. På bladen visar jag ett starkt magnetfält. Resultatet blev dock inte lika starkt. Vi hällde inte mycket järnfilspån. Skulle vi hällt mer skulle vi fått se fältet bättre. Den lilla kompassen.

Se bild för resultat:

Slutsats 

Ja, det hela fungerade. Min hypotes stämde som jag trodde. Kompassen ändrade sig ju närmare magneten den kom. Den snurrade runt för att den inte kunde hitta jordens nordpol. Järnfilspånet la sig ungefär som jag trodde. Som jag innan sa hällde jag inte mycket järnfilspån och därför såg man inte magnetfältet bra. Det vi absolut kunde göra bättre var att hälla mer järnfilspån.

Det jag skulle kunna göra bättre nästa gång är att hälla mer järnfilspån för att det ska bli tydligare. Det är även en felkälla, alla hällde inte lika mycket och fick därför olika resultat. Sen kunde jag också ritat min hypotes mer troligt för just detta. Så jag ritade den är så det ser ut.

Labb. Elektromagnet

Syfte

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material

Batteri

Järnspik

Gem

Tejp

Kabel

Utförande

Linda kabeln tight runt spiken

Uteslut ändarna (Det ska alltså gå att hålla i ändarna)

Tejpa på både uppe och nere på spiken

Håll ena änden mot pluspolen och den andra mot minuspolen

Håll det hela över gemen

Resultat

Vi fick gemen att lyfta på sig. De bildade en slags kedja.

Slutsats

När vi slöt kabeln med batteriet blev det en sluten krets. När elektronerna och strömmen forsar bildas det ett magnetfält runt det och spiken blir även magnetisk. På detta sättet kan den magnetiska järnspiken dra till sig sånt som attraheras till järn, alltså ämnen som gemen var gjorda av.

Elektromagneter finns på fler ställen än vad vi tror. Det vi inte tänker på är att vi använder dem varje dag i vår vardag. De finns i mobiltelefoner, tv apparater, datorer och även dörrhållare (exempel dem i NO-salen). 

Hade vi haft ett starkare batteri med högre spänning så är jag säker på att vi hade fått upp fler gem. Det skulle bli ett starkare magnetfält och järnspiken som blir magnetisk skulle kunna ta upp mer.

Se bilder:

About me

My name is Rosa Hayder and I’m a 14 years old.

My family is pretty small to be an arab family. We are only four people, me, my mum, dad and my sister. 

In my free time I really like to dance, watch series and cook. I dance hip hop once a week. I really like cooking. I love eating it, that is the best part. I really like food. My favorite food is thaifood. It’s so good and I just can’t get enough of it!

Things I dislike is when someone RUINS MY FOOD! Like it’s my food and I hate when someone touches it or ask if they can get some, because the nice person I am (sarcasm), I always give if they ask me but food is food.

Okay so let’s talk about my school. My schools name is Gunnesboskolan and is located in Lund, Sweden. It takes me about seven minutes to walk to school. My school is pretty good. They give is computers that we have to work on and it’s like ours. We can do almost whatever we want on it. 

Lund is a pretty big city. We have really good high schools and universities here. It's also many beautiful things here that visitors enjoy.

Labb. Få lampan att lysa

Syfte: Syftet med denna laborationen var att se hur elektronerna och strömmen samarbetar.

Material:
Batteri
Liten lampa
Kopparsladden

Utförande
Ta lampan och håll den på batteriets knopp
Ta kopparsladdens ena del mot bottendelen på batteriet och andra sidan mot lampans järndel

Resultat: Vi fick lampan att lysa. Vi prövade olika metoder tills vi kom på den rätta. Det gällde att hålla lampan och kopparsladden stilla för att den skulle lysa och inte slockna lite när som helst.

Slutsats: Koppar leder ström väldigt bra och det är just det som händer när man lägger ena kopparsladden på ena sidan och den andra på lampan. Elektronerna går från minuspolen till pluspolen och strömmen går från plus till minus. När detta händer så blir det för ''trångt'' i sladden och det börjar då glöda i lampan.

Slutsats
Sladden vi fick var gjord av koppar som leder ström extremt bra. Som vi vet så går elektronerna från minus till pluspol och strömmen från plus till minuspol. När man kopplar sladden och elektronerna och strömmen börjar strömma så blir det så trångt att det börjar glöda i lampan.

Bild på hur det fungerar:

Labb. Statisk elektricitet

Syfte: Syftet med denna laboration var att se hur friktionen och hur elektronerna kan sammarbeta

Material:
Hår
Silkespapper
Folie
Ballong

Utförande
Ta en ballong
Gnugga mot någons hår. Det ska inte vara för långt eller för kort. Det ska heller inte ha något i sig
Riv silkespapper till små bitar. Gör detsamma med folie
Håll den gnuggade delen över föremålen

Resultat: Resultatet vi fick var lyckat. Silkespappret reste sig och bildade en liten kedja som höll ihop. Foliebitarna var tyngre och därför kom inte alla upp. De minsta delarna flög upp en liten bit.  Eftersom elektronerna försvann efter vi hade den över silkespappret så var vi tvungna att gnugga den mot håret igen. Foliebitarna är tyngre än silkespappren och behöver därför mer elektroner.

Slutsats: Håret innehåller elektroner som överförs till ballongen när man gnuggar den. Det är just därför foliebitarna och silkesbitarna kunde resa på sig. I elektronerna finns det minusladdningar och plusladdningar i kärnorna. Som vi vet så gillar plus och minuspolerna varandra och dras då till varandra. Ballongen blev här negativt laddad och kunde lyfta silkesbitarna och foliebitarna för de var positivt laddade. Hade båda varit minus mot minus eller plus mot pluspol så hade de istället dragits sig bort från varandra.

Det vi dock kunds ha gjort bättre var kanske att gnugga längre för vi fick gnugga en gång till när vi skulle hålla ballongen över foliebitarna. Sen så skrev vi ingen hypotes så vi fick ingen chans att själva skriva vad vi tror skulle hända.

Industrialismen-Skrivuppgift 1

Jordbruk

Fram till 1700-talet hade Storbritanniens jordbruk varit uppdelade i långa tegar. Under 1700-talet ändrades detta och istället blev stora jordstycken. Före man delat upp detta så hade varje gård en teg i varje åker i byn. Man fick både bra och dålig jord. Efter man delat upp detta och bönderna fick större area att odla på så blev det hela mycket effektivare och populärare skulle man kunna säga. Rika adelsmän blev intresserade av att köp mark till deras får för att sedan kunna få ull. Många bönder blev arbetslösa och förlorade sin makt. De hade ju ingen chans att vinna över de rika adelsmännen.

Efter man fått de nya markerna så var det även lättare att ta sig dit. Innan när man hade haft de långa tegarna lite överallt så hade det tagit väldigt lång tid att ta sig till varje teger. Detta ledde dock till att det blev ett mindre socialiserat samhälle. Bönderna flyttade, det kunde vara flera kilometer ifrån varandra och hade då inte lika nära till varandra som innan. 

Fler och fler flyttade in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft.

Arbetskraft

Övergången till ett modernare jordbruk ledde till arbetslöshet hos småbönder och lantarbetare. Det behövdes inte mycket bönder för fårskötsel så där förlorade också många sitt jobb. Fårskötseln var en stor den i Englands inkomst. Ullen hade blivit allt mer populär när fabrikerna började komma till. Många bönder som brukade jord som ägdes av godsägare var tvungna att lämna sina gårdar när godsägaren ville använda marken till fårskötsel.

Kapital

De brittiska handelsskeppen som fraktade varor över haven var ofta väldigt lönsamma. Vissa skepp var de som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Under 1700-talet hade engelsmännen vunnit extremt mycket på utrikeshandeln. De hade fått stora stora inkomster. Vissa köpmän investerade vinsterna i jordbruk. De köpte boskap, mark och maskiner som började utvecklas sakta sakta på denna tiden.

Råvaror

När det nya jordbruket utvecklades så var det många godsägare som övergick till fårskötsel. Fårskötsel krävde mycket mindre arbetskraft och samtidigt så kunde mn utnyttja ullen som man fick av fåren. Ullen blev en viktig råvara för textilindustrin. Man spann även ullgarn som vävdes till ylletyg.

I berggrunden fanns det gott om järnmalm men man behövde bränsle för att utvinna järnet. Eftersom skog inte var något som Storbritannien var rika på så var dem tvungna att importera. Sverige var ett av dem länderna. Dock så var det en engelsk järnbruksägare som framställde det nya bränslet som kallades ’’koks’’. Koks var gjort av stenkol vilket det fans gott om i Storbritannien.

Uppfinningar

I början var det kvinnorna som gjorde garn av ullen, med hjälp av spinnrock. Garnet de fick fram vävde de sedan till tyg. Något som verkligen underlättade deras tunga arbete var en maskin som uppfanns under 1700-talet. Denna maskinen kom att dubbla produktionen tyg som gjordes. 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än vad man någonsin hade gjort. De här maskinerna hjälpte kvinnorna som gjorde tyg extremt mycket. När detta flyttades till fabriker så var dem oftast tvungna att vara nära en flod. Vattenkraften var den vikigaste drivkraften för maskinerna i början av det hela.

Ångmaskinen som redan var uppfunnen i början av 1700 hade bara använts till att pumpa upp vatten ut gruvorna. James Watt lyckades dock förbättra ångmaskinen så den kunde användas i fabriker  för att driva andra maskiner. År 1840 tog ångan över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna. 

Efter bara några år var det dags för ångmaskinens nästa steg, ångmaskin på vagn! Här hade vi lokmotivet och inte länge efter det hade vi ångfartygen. Som vi förstått hade ångmaskinen stor betydelse. 

Källor: 

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#

http://strovelstorpsskola.se/indrev14/index.php/Bakgrunden_till_den_industriella_revolutionen_i_Storbritannien

Utvärdering: Optisk bild

Metod
Svar: Min metod var att först rita ut bokstäverna och sedan göra linjerna som var utanför bokstäverna. Jag prövade att göra de böjda linjerna inne i bokstäverna samtidigt som jag gjorde de raka linjerna utanför fast det gick inte bra. De hamnade inte rakt och det blev inte bra. istället ritade jag de raka linjerna först och fyllde sedan i med de böjda linjerna inuti bokstäverna. Jag ville inte att alla bokstäver bara skulle gå i ett mönster så jag ändrade lite på O och A där jag gjorde ett lite nnorlunda mönster.

Skapar bilden optisk effekt? Om inte vad kan du göra för att utveckla?
Svar: Den skapar väll till en viss del. Jag skulle inte ha gjort konturen till bokstäverna så mörka. Jag skulle antingen ha ritat lättare eller suddat bort så man bra såg lite. Linjerna var rätt nära så de var bra. Det enda som verkligen förstörde var att jag ritade konturerna på bokstäverna så hårt.

Är ditt namn tydligt? Om inte vad kan du göra för att utveckla?
Svar: Namnet är tydligt ja. Jag kunde dock ha ritat linjerna inne i bokstäverna bättre.

Idrotts utvärdering

1. Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har din/a metoder  fungerat, varför?
Svar: Min kondition har inte utvecklats så mycket. Jag kan märka ibland att jag orkar lite mer men den är fortfarande inte så mycket bättre. När vi sprang Gunnesborundan för sista gången så tänkte jag mer på andra andningen vilket fungerade. När vi sprang och sedan ville stanna så fortsatte vi, vilket var lite svårt men det fungerade en stund. Jag följde inte min plan som jag trodde att jag skulle göra. Jag gick inte ut och gick så många gånger som jag velat. Jag skrev inte alla gånger jag gick ut och gick i träningsdagboken.  Men jag har dock börjat på hiphop och där rör man sig mycket så jag har tagit igen det där. 


2.  Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?
Svar: Jag har inte märkt någon större förändring på min kondition. Sen är det ju också så att man inte direkt tänker på det när man är inne och spelar. Jag märkte mest när jag sprang Gunnesborundan. Första gången jag sprang den på 28:36 minuter och sista gången fick jag 25:26 minuter. Där ser man skillnad på ca 3 minuter. Det kunde ha varit mer skillnad men jag var nog allmänt trött. Skulle jag vara piggare så är jag säker på att jag skulle kunna få bättre tid.


3.  Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.
Svar: På egen hand har jag gått ut och gått mer än vad jag skrev in i träningsdagboken. Jag har haft dans varje måndag vilket jag heller inte skrev in varje gång.


4.  Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?
Svar: Att skriva en träningsdagbok var både bra och dåligt. Man glömmer ibland att skriva in för att man inte är van vid det. Men att skriva en träningsdagbok har nog mer positiva delar än negativa. Man får verkligen en överblick över hur man tränar. När man skriver upp det så ser man om man borde träna mer och om det kanske är något speciellt som man kanske bord öva mer på.


5.  Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?
Svar: Ja, som sagt jag har gått ut och gått mer än vad jag innan gjorde. Sen började jag också på dans denna terminen. Så ja, jag har förändrat min träning. 


6.   Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?
Svar: Man han stora fördelar av att ha en bra kondition. Man orkar mer i allt och man blir inte trött lika enkelt som en som har sämre kondition. Sen är man vältränad så mår man bättre psykiskt. Hjärtat och allt fungerar bättre. Bara att gå ut och gå hjälper väldigt mycket för man får nytt syre i sig och till blodet. Tränar man mycket så blir man också piggare. Att träna hjälper väldigt mycket i ens livsstil. 


7.   Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis?
      Varför ? Varför inte?
Svar: Nu när det börjar bli vinter och mörk snabbt så tror jag inte att jag kommer att gå ut och gå lika ofta fast jag kommer fortsätta på dansen. Dansen är väldigt rolig och man träna  samtidigt. Det må vara en timme men det är bättre än att sitta hemma i en timme och inte göra något. Sen nästa termin tror jag att jag kommer att ta fler klasser och då blir det fler timmar per vecka.


8.   Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.
Svar: Det mesta har varit roligt. Det är klart att det har varit jobbigt men jag har från början inte en bra kondition. Min kondition känner jag har blivit lite bättre efter detta området. Min insats på alla lektioner kunde ha varit mycket bättre. Orienteringen gick inte så bra och jag skulle vilja ha en ny chans att visa vad jag kan när det gäller orienteringen. Jag är inte heller så bra när det gäller lagspel. De flesta spelar något bollspel och det var det vi mest gjorde och man passar ju oftast de som är bra. Jag själv kan vara mer aktiv i lagspelen fast det går inte alltid så bra. 


Hela arbetsområdet i sig har ändå varit intressant. Att skriva träningsdagbok gjorde verkligen att man såg hur mycket man tränade och vad man kunde förbättra. Jag kunde ha varit bättre med att skriva in i träningsdagbok varje gång jag tränade fast det är inte något jag var van vid och glömde ibland bort det. 

Träningsdagboken

Vecka 35:
Fredag: Idag var jag ute och gick med min kusin. Vi gick in till stan och sedan hem. Det var tröttsamt men ändå kul.

Vecka 37:
Måndag: Idag pratade vi först om orienteringen som vi ska ha nästa vecka och sedan fick vi gå ut och springa. Jag försökte inte mitt bästa här och därför inte fick en så bra tid. Dock så blev jag lite varm.

Tisdag: Idag körde vi en slags skidskytte. Det var väldigt mycket intervall. Hela leken är intervall fast det är en rolig lek så man tänker inte lika mycket på att man tränar konditionen. Det är klart att det var jobbigt men man ville bara vinna så det var mer det man tänkte på. Det jobbigaste var nog när man fick straffen efter man missat (om man missade). Man ville vara snabb och inte missa någon för att hinna tillbaks snabbt. Man tränade verkligen konditionen där. Bortsätt från konditionen så tränade vi även skytte och pricksäkerhet och hur man ska skjuta efter ha sprungit.

Vecka 38:
Tisdag: Idag åkte vi till skrylle för att orientera. För min grupp gick det inte så bra. Vi sprang mycket i början och följde kartan. Efter en stund märkte vi att vi inte följde vägen vi skulle och slutade springa så mycket som vi innan gjort. När vi efter ett tag trodde att vi hittat stigen så sprang vi och eftersom det var i skogen så blev det svårare och man blev tröttare. När vi kom fram så var jag inte så trött som jag ville bli. Eftersom vi inte hittade så blev det inte att vi sprang så mycket som jag ville. Det är klart, jag blev trött men hade vi hittat fler kontroller så hade jag sprungit mer och blivit därmed tröttare.

Vecka 39:
Måndag: Jag går på hiphop och idag övade vi mycket teknik. Det var mer långsamma steg i början men sedan blev det snabbare. Man märkte att man blev svettigare ju mer tiden gick och desto snabbare dansen gick. Uppvärmningen är också mycket på en gång. Man ska göra saker hela tiden och upprepa dem. Det är mer uppvärmningen som är jobbig än vad själva dansen är då man inte rört sig innan och sen ska börja röra sig.

Vecka 40:
Tisdag: Idag hade vi idrott och körde musik och rörelse. Eftersom det var många som ville höja sig i den kunskapen så var det lägligt att lägga in den här. Precis som förra året så var det segt att komma på danssteg i början men sedan kom vi på. Vi hade inte många rörelser fast det var fortfarande så att vi rörde oss. Det var speciellt ett steg som var mer energikrävande än de andra och det var nog det steget vi körde mest så man blev lite trött efter ett tag. Man kände att pulsen slog snabbare.

Vecka 41:
Måndag: Idag hade vi uppvisningen av vår lilla dans som vi hade satt ihop på en lektion. Låten vi hade har en liknande takt hela tiden och man märker när den byter vilket gjorde det lättare för oss att hitta dansstegen. Vi började med att öva lite och sen skulle vi visa upp den. Det gick mycket bättre när vi övade än när vi visade upp den. På denna lektionen blev man inte lika trött i och med att man skulle kolla på andras danser och då satt vi ju. När vi väl dansade dansen så var det lite jobbigt. Det var ett hoppsteg där man skulle ändra mycket med fötterna som var jobbigast.

Måndag: Idag hade jag dans. Vi började med ca 20 minuters uppvärmning. Det var mycket stretching och sen en dans. Vi började dansa till en ny låt som ska vara i ''the main dance''. Låten är inte jätte snabb fast dansstegen håller väldigt mycket så det gäller att ha en bra övergång. Eftersom vi körde om den så många gånger så blev man trött i slutet. När jag gick därifrån så var jag väldigt varm.

Tisdag: Idag var vi på gymmet. Vi började med 45 minuters spinning. Spisningen var inte lika jobbig som jag trodde att den skulle vara även fast att jag gjorde den segare. Det är klart att den var lite jobbig men inte så som det var inne på gymmet. Inne på gymmet blev man svettigare och mycket tröttare. Det var mycket fler saker som man skulle göra inne på gymmet. Det var också så att en del av kroppen jobbade på ett ställe och sen på en annan så jobbade en annan del av kroppen mera och till slut så var man helt slut i hela kroppen.
Tillägg (onsdag): Idag känner jag att jag har träningsverk vilket visar att det var ett bra pass och att jag jobbade bra på gymmet.

Vecka 42:
Måndag: Idag sprang vi Gunnesborundan. Tiden jag fick här var snabbare än vad jag fick första gången jag fick. Jag själv anser att det var lättare att springa denna gången för min kondition har blivit lite bättre. Jag tänkte mycket mer på andra andningen denna gången vilket fungerade. Det var fortfarande jobbigt och man svettades och pulsen gick upp speciellt när man inte orkade fast ändå sprang en bit till. När jag var klar med den så var jag helt slut för att jag hade sprungit och gått så snabbt som jag gjorde.

Måndag: Idag hade jag dans. En del av dansen är Rap God och den är väldigt snabb och det gör dansen också väldigt snabb. Hela vår dans med de andra låtarna är väldigt snabbt så det blir att man rör sig snabbt. Att röra sig snabbt hjälper ju med konditionen. Man rör sig mer och man orkar mer.

Personbeskrivare: Desert Walker

Tom är en pappa som bryr sig väldigt mycket om sin familj. Han går ut i kriget mot Irak för att hans familj ska få pengar, gratis sjukvård och hjälp med annat som behövs. Att gå ut i kriget är den vägen för honom att få pengar till sina barn så han är väldigt målmedveten om att han vill gå ut i kriget för att hans familj ska få det bra. Som man själv förstår det så tar han ett stort ansvar som rollen som pappa. Han agerar som att han vore äldre än vad han är.

Tom åker till ett annat land och till en annan folkgrupp för att hjälpa sin familj. Han är redo att offra sitt och andras liv för sin familj. Istället för att åka till ett annat land kunde han varit i USA och försvara sitt eget land mot fiender. Han verkar vara givmild och vet hur saker och ting ska vara.

Elevrådsenkäten

Länk till enkäten: gunnesboelevrad.wordpress.com

L@L filmerna 2

HITTA MOTIVATION:

Jobbiga lärare kan vara bra:
I videon berättar hon att jobbiga lärare kan vara bra. De som tjatar är troligtvis de som tror mest på dig och vill att du ska lära dig. Det kommer alltid att vara folk man inte gilla i sin närhet men det är bara att gilla läget.

Alla har olika strategier:
I videon berättar han att ingen är perfekt och därför inte kan lära sig på all sätt som finns, det gäller att hitta det sätt som man själv lär sig bäst på. Det gäller att testa sig fram. Testar man en strategi som inte fungerar så är det bara att pröva en ny.

Din skolgång kostar en miljon:
Varje elevs skolgång kostar en miljon kr så det gäller att utnyttja till max. Får man något som är så dyrt ska man inte bara slänga bort det. Han berättar att skatten går delvis till skolan, så som när ni blir stora ska vi också betala skatt som gå till andras skolgång.

PLANERA OCH SÄTT MÅL:

Så planerar du din tid:
I videon berättar hon att man ska göra en almanacka och skriva upp allt man måste göra. Man ska skriva upp allt man ska göra i veckan för att man ska kunna ha bra tid för plugget.

Förenkla skolan med delmål:
I videon berättar han hur man ska tänka sig en målstrappa i huvudet. Man ska göra lite i taget för att sen ha lärt sig allt. Att lära in all på en gång är inte enkelt så därför ska man lära sig steg för steg.

Robot inläggen

Kör framåt

Vi lärde roboten att köra framåt. Man behövde inge extradelar för att göra detta, man satte in ett kör-block sen var vi färdiga.

Kör bakåt

Vi lärde roboten att köra bakåt. Vi gjorde exakt samma sak förutom att vi gjorde så den åkte bakåt.

Sväng i både

Vi lärde roboten att svänga i en båge. Vi behövde ett körblock. Vi lärde den att köra i en båge från vänster till höger.

 Sväng runt en punkt

Vi lärde roboten att svänga runt en punkt. Vi använde samma block som när roboten svängde i en båge, vi ändrade gradtalet till 180°  och så ändrade vi så att den svängde skarpare.

Kör i fyrkant

Vi lärde robot att åka i en fyrkant. Vi använde ett loop-block och två kör-block.

Mitt block 1

Vi lärde roboten att göra Mitt block 1. Först använde vi 2 kör-block och 1 loop-block. Sen sparade vi det vi hade gjort och sen skapade vi ett till block område. 

Parkera

Vi lärde roboten att parkera. Denna tog långt tid att göra med många block. Vi använde sammanlagt 10 block.

Reagera på ljus

Vi lärde roboten att reagera på ljus. För att lyckas med detta behövdes 3 block. 1 loop-block, 1 ljussensor-block och 1 kör-block. Ju ljusare det är desto snabbare går roboten.

Registrera ljud

Vi lärde roboten att registrera ljud. Vi använde 2 kör-block och 1 ljud-block. När vi klappade stannade roboten. Ju högre ljudet är desto snabbare kör roboten. 

Följ en linje

För att roboten ska kunna följa en linje 6 block. En loop-block, en förgrenings-block och fyra kör-block.

Hastighetskontroll

För att lyckas behövs 3 block. 1 ljussensor-block, 1 kör-block och 1 loop-block.

Kör framåt, sväng, träffa bollen
Vi fick en uppgift där vi var tvungna att improvisera för att lyckas. Roboten skulle först köra fram, sen skulle den sväng och sist ska den slå till bollen. Först gjorde vi så att den körde framåt, sen gjorde vi så att den kunde svänga och sist programmerade vi den så att den skulle kunna träffa bollen.

Resten finns på Elias blogg

Filmerna L@L

Film 1:
Utnyttja lektionstiden på bästa sätt

I videon berättar han tips på hur man ska vara utnyttja lektionerna. Man ska anteckna, vara aktiv på lektionerna och ställa frågor. Och att man ska fråga fast än att man inte vågar. man kanske tror att de andra ska tycka att man är dum eller att man själv tycker det men det är alltid minst en till i klassrummet som inte förstår det du inte förstår. 

Film 2:

Gör en sak i taget

Film två berättar om hur hjärnan bara kan göra en sak i taget. Han berättar att hjärnan gillar utmaningar men kan fortfarande bara jobba bäst när den håller på med en sak. Han menar med videon att man ska stänga av allt som stör och koncentrera sig på läxan

Film 3:

Plugga i kortare pass

I film tre säger hon att man ska plugga en viss tid och sen ta paus. när hon säger en tid så ska det var en kort tid och inte i flera timmar. Pluggar man i flera timmar så gör man inget jobb och hjärnan blir trött. Man ska alltid plugga längre än vad man tar pausen. 

Mitt digitala liv

De digitala verktygen jag använder varje dag är mobilen och datorn och ibland TV. Jag lyssnar på musik, läser nyheter, kollar sociala medier, chattar, delar saker, ser filmer, söker information och kollar videos. Jag själv lägger upp bilder på Instagram och Twitter som jag har tagit. 

För mig är digitala verktyg bra och viktigt. Man hittar lätt till allt snabbt. Det är klart att det också kan leda till dåliga saker. Man blir mer osocial i verkliga livet och mer social på internet. Jag själv är väldigt beroende och måste kolla om något nytt har hänt ofta. Fast än allt detta så tycker jag att det är bra. Man kan göra mycket mer digitalt. Det ger en möjligheten att skaffa nya vänner, hitta saker lätt, söka upp och så mycket mer. 

Under en vardag kan det bli att jag sitter vid datorn mer än vara mer än nio timmar. Under skola använder vi datorn mycket. Sen gör jag saker hemma på mobilen och datorn vilket också tar mycket tid. Alla böcker vi har är online vilket gör att man måste vara vid datorn. Under en helgdag kan det vara mer än 11 timmar.

Mina föräldrar tycker att jag spenderar för mycket tid digitalt. Jag kan hålla med till en viss del men jag har mer saker på internet än vad dem har och därför spenderar jag mycket tid digitalt. För dem så borde jag spendera mindre tid digitalt och mer socialt. Jag har mer saker digitalt än vad de har och spenderar därför mer tid än vad de gör. 

Det ända jag skulle vilja ändra med mitt digitala liv är att jag skulle kunna spendera mindre tid där och göra saker socialt. 

Desert Walker: Ordletare. V. 38

Präglades: Känna igen något pågrund av något annat
Entreprenörer: Företagare
Ockupationsmakten: Stat som ockuperar ett land (område) eller som håller det ockuperat. Militärväsen
Högspänningsledningarna: elektricitet energi
Strömförsörjning: När man har tillräckligt med el för att det ska räcka till något
Korpral: Det är lägsta militära befälsgrad
Deserterar: Rymma från krigstjänst


Livet på basen Präglades alltmer av oro, smutstvätt och överfulla toaletter.

Över en natt hade nästan alla lokalanställda och Entreprenörer försvunnit.

Det som vad möjligt med en sopbil i Mosul var möjligt med varje okontrollerat fordon i varje anläggning som tillhörde Ockupationsmaken eller dess kontrakterade civila företag.

Stora delar av centrala Bagdad låg i mörker efter ett sabotage mot Högspänningsledningarna.

De amerikanska baserna, med sin egen Strömförsörjning, stack ut som glimmande öar i ett kompakt mörker

-De tänker göra mig till Korpral, sade Tom

Vi ska bygga upp deras nationalgarde, men för varje bataljon vi får på fötterna Deserterar fyra av de gamla

Desert Walker: Sammankopplare. V. 37

Min pappa har själv varit med i krig. Han var redan tränad med tvång efter han gått ut universitet. Precis som Rob beskriver det i boken var de väldigt stränga med träningen. Sen gick han också ut i kriget. Skillnaden mellan Rob och min pappa är att Rob gick ut för att försvara sitt land. Min pappa gick ut i kriget för att han var involverad i politik och emot regeringen.

Fakebook: A perfect party

My perfect party was my 'Sweet 16 party'. Me and my closest friends in school (Ruby, Taystee, Poussey and Black Cindy) decided to have one together and I swear it was the biggest party everrrrrrrrr! So many people came and some even got drunk. I didn't get drunk enough to not remember my name or not knowing what I was doing so that was good. You're probably wondering from where we got the alcohol? Well, Cindys boyfriend is a ghost and he could get it. He can be someone else. He can look like Lindsay Lohan one day and then he can just be a regular person one day. He chose. So this day he was a normal person and went to the store and bought sooooo much alcohol,  it was so much but it was good because it came so many people. Like over 100.

We had the party at my house because it's so big. The pool is so big so people could swim if they wanted to, and of course almost everyone did. I didn't because my hair and makeup would just get ruined.

The food was so good! It was all from chinese to pizza to tacos. And there was so much snacks. Me and Gigi ate so much. The music was so good and the DJ was amazing. Dj Tay James came and I love him so much, he is so talented. Justin knows him so he could easily get him to come and to a good prize.

Luckily my parents weren't there. They would get so mad if they saw everything. I had to get three cleaners to come and clean the house because it was just so much! There was so much food over so wht do you think I did? Well I called Gigi and told her to come over, and well lets just say that we couldn't move for a few hours.

Ung flicka nära att drunkna

BROMMA: Ung flicka var nära att drunkna igår nära Drottningholmsbron. Det var igår när fyra flickor var ute vid havet och lekte när en motorbåt körde in bland dem i snabb fart. Några pojkar kom med en kajak och hittade dem av en slump hittade dem och räddade flickan.

Det var igår när fyra tjejer var ute och lekte i havet som en av dem var nära att mista sitt liv. 

Två pojkar var ute med en kajak och på vägen såg de fyra flickor leka i vattnet. Rätt som det var kom en båt i snabb fart och körde rätt igenom. När tjejerna tog sig upp på kajaken hos killarna var det en av dem som saknades. 

-Vi söker nu föraren till båten som körde igenom tjejerna. Detta är vårdslöshet i trafik och absolut inte okej. Detta kunde ha slutat mycket värre, säger polisen. 

En av pojkarna dykte snabbt ner i vattnet för att rädda flickan. När han kom ner ser han under skummet som båten skapade flickan ligga strax under ytan. Påväg mot kajaken såg pojken en roddbåt med några pojkar i och ropade på hjälp.

-Jag simmade dit bollen som hon lekte med var, säger pojken som räddade flickan

Pojkarna i båten hjälpte flickan. En av pojkarna tryckte mellan skulderbladen och gjorde sedan mun-mot-mun metoden och det är då hon vaknade. 

Väl vid stranden fanns det en läkare som snabbt hjälpte till under tiden ambulans och polis kallades till plats. 

Flickan är nu okej. En utredning är på gång och man letar efter föraren och ber folk att kontakta polisen om de sett något. 

Fakebook: Friends and free time

My friends are the most amazing friends anyone could ever ask for! Let me tell you about them;

Kendall and I met at a photoshoot we had to do for a magazine, don't ask me which one because I don't remember haha. She was 15 and I was 14 and we just clicked and have been best friends ever since.

Gigi and I met through Kendall actually and I'm sooo happy I did! We share our deepest secrets with each other and we love to eat. We both have dogs and we love to feed them. They just keep getting bigger and bigger and it's so funny!

So, Ariana, I met her when I was backstage at Justin's concert. She was about to go up on stage with him and we talked before that and she is so nice, I just love her!

Justin, well how do I tell you about him? We have known each other since we were like five years old. I love hanging out with him. We got together last year. And do you know how he asked me to be his girlfriend? He bought a pizza and inside the box it said ''Do you wanna be my girlfriend or is this too cheesy?'' FUCKING LIFEGOAL, you know what I'm saying? That shit is lifegoal.

Of course I have more friends but these are my best friends.

We love to travell all around the world and explore the world. Last time we went to Hawaii. It was so fun. We ate so much good food. Now we plan on Paris. Other than that we just love to hang out like normal people do. Sometimes it's hard, there are always so many paparazzis following us.

I don't have so much free time for myself actually. I'm always with my friends, family, studying or modelling. Did I tell you about the modelling? Well, let me tell you! I model for Calvin Klein. I've done other modelling jobs and I still do, but mostly for CK. I love it! 

Diskussionledare: Desert Walker. V.36

Röd: Om ni var så inne i att gå med i kriget som Rob men sen fick ett nej, hur hade ni känt?

Grön: Om du ännu en gång var så inne att gå med i kriget men dina föräldrar sa nej, hade du gjort det ändå?

Grön: Tror ni att Rob hade varit annorlunda där om hans kompis Andy var med?

Sammanfattning: Desert Walker. V. 35

Boken handlar än så länge om en kille som heter Rob. Rob vill gå med i kriget mo Irak. Men det finns ett problem, han är 16.

Rob har en kompis som heter Andy. När Andys kusin, Chris kommer och hälsar på från kriget blir Rob ännu ivrigare på att gå med. Chris säger till Rob att han säkert skulle vara bra som soldat, vilket gör Rob helt exalterad. Det kom från en av de utvalda, klart att det blir glad, eller hur? Rob visste ju redan mycket. Han hade fått modellplan som han skulle bygga ihop på sin födelsedag. När Bill ville se flygplanen blev Rob orolig att han skulle se den extra limfläcken. Men det gjorde han inte. Eller så brydde han sig bara inte.

Till sist kom den morgonen som han hade väntat på. Rob går till Kapten Berry och säger att han vill ta värvning. Kapten Berry vill inte att Rob ska skriva på pappret utan att hans föräldrar vet om det. Sen var Robs betyg nästan FÖR bra för att han skulle vara med. Tillsist skrev han på pappret, skakade hand med Kapten Berry och gick hem.

Dagen kom, då han skulle åka. Mamma hade inte försökt övertala honom att stanna eller något. Vägen dit skulle ta ca tre timmar enligt pappa. När de var framme var det ett snabbt hejdå. Pappa frågade om han skulle stanna fast det ville inte Rob. Det var då, när pappa åkt som han kände att nu var han helt på egen hand.....

Träningsbok

Min tid var 28:00. Min taktik vara att inte springa hela tiden. Skulle jag springa en lång tid så skulle jag bli för trött och inte orka gå snabb som jag gjorde när jag inte sprang. Istället valde jag att springa en sträcka och gå en sträcka så fortsatte jag så. Nästa gång vill jag klara den på 25:00 min.
Vad jag kan göra för att jobba upp min kondition är att gå ut och springa eller gå. Sen kommer jag också jobba i skolan.

Fakebook: Family

So starting off with my family. I live with my dad, mum, bigger brother and sister. I have another bigger brother but he is right now working in Germany. When he told my parents that he wanted to go to Germny they were a little bit worried and they didn't want him to go since they would miss him but they let him go gladly anyway.

Together we live in a big house near the beach in Miami. I've lived here my whole life and I LOVE it! I remember when I was a little kid, my mum used to dress me in cute dresses and it made me look like a princess and then we would go to this place where kids and their mums gathered and the kids used to play and the mums used to chat, it was so much fun! When I think about it now I kind of miss it but I've experienced so much new stuff and my parents are so proud of me. They always tell me how proud they are and how lucky they are to have me. Of course they are proud of my other sibling too! I have the best family anyone could ask for.

Both my parents are singers. My dad is Eminem and my mom is Beyonce. They are both pretty busy bit they still manage to have time for us kids.

My best friends are Kendall Jenner, Gigi Hadid, Ariana Grande and Justin Bieber. Justin Bieber is my boyfriend but I also see him as my best friend.

All my siblings are very highly educated, just like me. My sister is two years younger than me and my brother in Germany is 26, my brother that lives with us is 24 and I am 19 years old.

Every year at Christmas my whole family comes to our house and we have such a blast. My family is not that big but it's still fun. I love it.

Klimatzonerna

Regnskog: 

Regnskogen ligger längst ekvatorn. 

En regnskog är väldigt fuktig. Det är både varmt och det regnar mycket, då blir det fuktigt. Det finns mycket djur som inte finns på andra ställen. Det är hela tiden hög temperatur, därför finns det inte årstider. 

I regnskogar är det väldigt svårt att komma fram och röra sig, därför brukar man inte plantera. Det går att plantera. För att göra det ska man hugga ner träd och andra växter för att få plats då växter och djuren är många. Jorden som finns där är väldigt näringsfattig och är nästan total värdelös. Näringen ligger uppe vid ytan, när rötterna går ner djupare så får dem ingen näring och dör då ut. 

Polarzonen:

Polarzonen ligger längst ner i norr och högst upp i söder. Polarzonen  ligger mellan polcirkeln och polerna. Där det det de kallaste ställena. Polarområdet som ligger runt nordpolen kallas Arktis. Antarktis ligger runt Sydpolen. I polarzonen är det polarklimat. När det är som varmast så ligger medeltemperaturen under 10°. Kylan som finns bildar stabila högtrycksområden. Den kalla luften gör så det faller lite nederbörd i de flesta polarområdena.

Jordens öknar:

Öknarna är jordens torraste områden och finns i högtrycksområdena nära vändkretsarna. I en öken så regnar det ca 250 mm/år. När det väl regnar så regnar det rejält. Det är som häftiga störtskurar som gör forsande floder. Temperaturen i en öken är väldigt hög. Det kan bli 55 grader varmt under en dag. Under natten är det kallt då det inte finns någon vegetation eller moln som håller värmen kvar. Det kan bli minusgrader då. Den största öknen som finns är Saharaöknen i norra Afrika. Den täcker en yta som nästan är 20 gånger så stor som Sverige. 

Medelhavsklimat:

Medelhavsklimat i vissa områden kan vara mellan 30-40° bredd högtryck under sommaren men tvärtom under vintern. Det är lågtryck och regn från havet i väster. Medelhavsklimat är inte så bra för jordbruk, de måste oftast använda sig av konstbevattning.

Inlandsklimat:

Längre in i kontinenterna minskar påverkan från de fuktiga och ljumma västvindarna från havet. Vintern där är väldigt kall. Ju österut man kommer desto kallare. När det är sånt klimat så är det stabila högtryck i kontinenternas inre där kall luft sjunker från hög höjd och sedan ger kylig och kallt väder. I den ryska staden Verkhojansk ligger medeltemperaturen i januari på -47°C. Detta är staden man anser vara den kallaste. På sommaren byts det däremot och får ungefär samma temperatur som Mellansverige får under sommaren.

Australien- Europa

I Australien bor 24 miljoner människor. Det be­tyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.

EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?

Svar: Svar: Centrala delen av Australien har ökenklimat, vilket betyder att det inte bor många där. Det regnar inte mycket där och är väldigt torrt. För det mesta är det hopplöst med jordbruk då det inte regnar och är villigt torrt, så inget kommer att växa. I öster är det dock mer. Det regnar och är bättre där. Där finns det subtropisk klimat, medelhavsvegetation, tempererat klimat, savannklimat och tropisk regnskogsklimat. Där växer det bra och det är även där det bor flest människor. I en liten del av västra Australien finns det medelhavsvegetation. Det finns inte lika många tillgångar i centrala Australien som det finns i öster, vilket betyder att folk oftast bor i öster för att få det bra. Det finns inte många jobb i centrala Australien då inte många bor där. Jordbruket, skolan och jobben är bättre i öster än vad det är i centrala. Längst kusten byggdes det mycket från början då det skulle vara bättre med båt för handeln.

2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.

Tundra, kalfjäll

Bergsvegetation

Barrskog

Blandad barr- och lövskog

Lövskog

Medelhavsvegetation

Grässtäpp

Öken och halvöken

3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.

Arktiskt klimat

Kustklimat

Inlandsklimat

Medelhavsklimat

Bergsklimat

Ökenklimat

Golfströmmen

4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolk-ningstäthet och kallt klimat?

Svar: De mest tätbefolkade delar i Europa är (Storbritannien) Glasgow, Birmingham, London, Cardiff, Edinburgh, Liverpool och Manchester. (Irland) Dublin. (Sverige) Stockholm.

Gränserna mellan Tyskland, Nederländerna och Belgien. Dresden, Berlin och Hamburg har även många invånare. Italiens östra del fram till Pescara har mycket invånare. Efter det finns det inte så mycket människor men börjar igen vid Bari fram till Gallipoli. Neapel, Milano och Rom har även många invånare. 

5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?

Svar: I södra Europa regnar det relativt mycket. Det kan regna från 1000-2000 mm på ett år. På vissa ställen kan det till och med regna från 750-1000 mm. I få städer kan det regna från 1000-2000 mm eller mer. Där det regnar mycket är det ofta mycket berg. Regn bildas genom att det blir varmt och då avdunstar vattnet från hav, sjöar, åar. Ångan stiger och bildar sedan moln. När molnet har blivit stort och tungt så regnar det. Luften vid bergen är tjock och därför blir det svårt. Berget hjälper molnen att sväva upp. Molnen kan inte åka hur högt upp som helst. När molnet har åkt upp till dess punkt så regnar det. I öster är det inte lika mycket berg vilket gör så att det inte regnar lika mycket där det är berg. 

I södra Europa bor det flest människor. Det kan bo allt från 10-200 eller mer invånare/km2 vilket är väldigt mycket jämfört med norra Europa där det endast bor ca 1-100 

invånare/km2. Där det bor mycket människor finns det mycket tillgångar, temperaturen är bra och det är inte mycket berg eller skogar vilket gör det till ett ’’öppet’’ ställe. Kollar man där det inte bor så mycket folk ås är det ställena där det är mycket skog eller berg. Där finns det inte så mycket tillgångar och temperaturen är inte så bra. 

Södra Europa har mycket lövskog men även lite barrskog. Det finns mycket medelhavsvegegetation och lite bergsvegetation. Den östra delen av Europa har inlandsklimat. Inlandsklimat har stora skillnader i temperatur mellan dag/natt eller årstid. Där det bor mycket människor är det kustklimat. Kustklimat ändrar inte sin temperatur mycket under dag/natt eller årstider. Det är också en anledning till varför det bor mer folk där det är kustklimat och inte inlandsklimat, temperaturen ändras inte så mycket vilket är bra.

6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.

Svar: Europa har mycket inlandsklimat och kustklimat. Den östra delen innehåller mest inlandsklimat. Där bor det ca 10-50/km2. Söder har däremot fler klimatzoner. Förutom kustklimat så har södra Europa även ökenklimat, medelhavsklimat, bergsklimat och även lite inlandsklimat. Australien har bara ögonklimat, stäppklimat, subtropiskt klimat, medelhavsvegetation, tempererat kustklimat, savannklimat och även lite tropisk regnskogsklimat. Den största delen av Australien är ökenklimat och sen stäppklimat. Europa har inte så mycket av något av dem vilket är en skillnad. Europa och Australien har inte så mycket gemensamt när det gäller klimatområden. Många i både Europa och Australien bor i kusten där det finns mest tillgångar till skolor, jobb, affärer osv. 

I Södra Europa är det mycket barrskog men även lite lövskog. Likaså är det i toppen av nordöstra delen. I söder bor det betydligt fler människor än öster. I söder ligger Tyskland, Belgien, Nederländerna och just där bor det väldigt mycket människor, precis som det gör i nordöstra delen av Italien. Där kan det bo 200/km2 eller mer. I andra delar av södra Europa kan det bo 50-100/km2 eller 100-200/km2. En stor del av Australien är öken. Där bor det mindre än 1/km2. I andra delar av Australien finns det stäppklimat, tempererat kustklimat, medelhavsvegetation, subtropisk klimat, savann klimat och tropisk regnskogsklimat. Där är det inte många som bor. 1-10/km2 är det mycket i sydöstra delen av Australien. I Sydney som är Australiens största stad bor det flest människor. Det bor 100/km2 eller mer. 

En skillnad mellan Australien och Europa är öknen. Det finns mycket öken i Australien men det enda stället i Europa där det finns mycket öken är Spanien. Skillnaden mellan Australien och Europa i detta fallet är att det bor flest människor i öster när det gäller Australien och väster när det gäller Europa. Det bor mest människor i väster i Europa vilket är det motsatta till Australien. En annan skillnad är klimatområderna. Australien har inte lika många klimatområden som Europa. Europa har fler än Australien.  Skillnaden med befolkningen är hur tätbefolkade de är. I Europa är det mycket mer tätbefolkat än vad det är i Australien. Det bor ca 742,5 miljoner (2013) människor i Europa och endast 23,13 miljoner (2013) människor i Australien. Australien har stor yta men liten befolkning vilket inte Europa har. De har en mindre yta men stor befolkning. Likheterna mellan Australien och Europa är där folk bor. Folk bor oftast vid kusten där det finns mest tillgångar till skolor, jobb, affärer, temperaturen är stadig, boende och sjukvården är bra där. 

Ekosystemet

SYFTE:

Med detta skulle vi lära oss mer om ekosystem och förstå bättre hur det fungerade.

Material:

Glasburk med tätt lock, sked, jord, växter, insekter, vatten och etikett. 

Hypotes:

Allt i burken behöver varandra. Dör växterna så dör djuren och tvärtom. Fungerar inte vattnets kretslopp så dör både djuren och växterna. Allt i burken är beroende av varandra. För att allt i burken ska överleva så behöver allt fungera. Jag tror att vikten kommer att minska då jorden kan torka.

Utförande:

Vi fick ta med oss glasburkar för att sedan fylla burken med jord, växter, maskar och vatten. Vi fick inte öppna burkarna efter vi stängt. Efter en vecka fick vi kolla hur den var och vi kunde se att inte allt var som vi hade det från början. Växterna hade börjat vissna lite och maskarna rörde inte på sig. Vattnet hade avdunstat vilket man kunde se på glaset. Nästa gång vi skulle kolla hur det var så gjorde vi samma sak som gången innan. Likaså gjorde vi den tredje gången vi kollade. 

Fundera

1 Vad behöver burkens växter för att kunna leva?

Svar: Växterna behöver koldioxid, solljus, näring och vatten för att överleva.

2 Vad behöver burkens djur för att kunna leva?

Svar: Djuren i burken kommer behöva syre, mat, näring och vatten för att överleva.

3 Är det något i burken som så småningom kommer att ta slut?

Svar: Ja, jag tror att syret kommer ta slut efter ett tag. Vattnet kommer också att ta slut tror jag. 

Jag tror att vattnet kommer att ta slut. Det kommer avdunsta så det blir fuktigt och sen sjuka ner i jorden och sedan torka ut. Syret hänger ihop med detta. Växterna behöver vatten så att dem kan överleva. Får dem inget vatten så kan dem inte producera syre. Får inte djuren syre så dör dem. 

4 Kommer innehållet i burken att öka eller minska i vikt?

Svar: Innehållet i burken kommer minska tror jag. Efter ett tag när jorden har torkat ut så blir den lättare. Djuren dör, då blir dem lättare. När saker och ting dör och torkar blir dem lättare.

Jorden innehåller en massa sporer och på så sätt blev det mossa. Vattnets kretslopp fungerade. Djuret och växternas kretslopp fungerade inte. Djuren och växterna behöver syre vilket det inte fanns tillräckligt av i burken. 

23/4-15

Vattnet i min burk har avdunstat. Det är både på sidorna och uppe i ’’taket’’. Någon växt som jag har lagt ner har börjat ruttna. Den största växten som jag hade lagt ner har fått ca fyra orange-bruna blad. Djuren kan jag inte säga något om då jag inte har sett dem.

30/4-15

Min burk har gått isönder och kan inte kolla på den längre. Jag har parat ihop mig med Julia och kollar från hennes burk. 

Burken vägde 830 g. Maskarna ser ut att vara döda då dem bara ligger och ser helt skrynkliga ut. Växterna är både gröna och bruna. Vattnet har avdunstat. 

28/5-15

Det har kommit mossa av fuktigheten. Lite vatten finns kvar nere i jorden. Växterna och djuren visar inget liv. Burken väger nu 700 g.

Slutsats:

Slutsatserna jag drar är att ha ett litet ekosystem i en burk fungerar inte bra. Allt måste fungera i burken för att allt ska överleva. Vattnet avdunstade och bildade först imma på glaset och locket som sedan blev droppar. Fotosyntesen fungerade inte så bra som jag trodde att den skulle göra. Växterna blev bruna och vissnade. Djuren dog vilket kan vara en anledning till varför växterna dog. Växterna behöver koldioxiden som djuren och vi andas ut (i detta fallet djuren) och vi och djuren behöver syret som växterna ger oss. Nu när djuren dog och inte andades ut något så dog växterna då de inte fick någon koldioxid. 

23/4-15

Vattnet i min burk har avdunstat. Det är både på sidorna och uppe i ’’taket’’. Någon växt som jag har lagt ner har börjat ruttna. Den största växten som jag hade lagt ner har fått ca fyra orange-bruna blad. Djuren kan jag inte säga något om då jag inte har sett dem.

30/4-15

Min burk har gått isönder och kan inte kolla på den längre. Jag har parat ihop mig med Julia och kollar från hennes burk. 

Burken vägde 830 g. Maskarna ser ut att vara döda då dem bara ligger och ser helt skrynkliga ut. Växterna är både gröna och bruna. Vattnet har avdunstat. 

28/5-15

Det har kommit mossa av fuktigheten. Lite vatten finns kvar nere i jorden. Växterna och djuren visar inget liv. Burken väger nu 700 g.

Slutsats:

Slutsatserna jag drar är att ha ett litet ekosystem i en burk fungerar inte bra. Allt måste fungera i burken för att allt ska överleva. Vattnet avdunstade och bildade först imma på glaset och locket som sedan blev droppar. Fotosyntesen fungerade inte så bra som jag trodde att den skulle göra. Växterna blev bruna och vissnade. Djuren dog vilket kan vara en anledning till varför växterna dog. Växterna behöver koldioxiden som djuren och vi andas ut (i detta fallet djuren) och vi och djuren behöver syret som växterna ger oss. Nu när djuren dog och inte andades ut något så dog växterna då de inte fick någon koldioxid.