Jordbruk
Fram till 1700-talet hade Storbritanniens jordbruk varit uppdelade i långa tegar. Under 1700-talet ändrades detta och istället blev stora jordstycken. Före man delat upp detta så hade varje gård en teg i varje åker i byn. Man fick både bra och dålig jord. Efter man delat upp detta och bönderna fick större area att odla på så blev det hela mycket effektivare och populärare skulle man kunna säga. Rika adelsmän blev intresserade av att köp mark till deras får för att sedan kunna få ull. Många bönder blev arbetslösa och förlorade sin makt. De hade ju ingen chans att vinna över de rika adelsmännen.
Efter man fått de nya markerna så var det även lättare att ta sig dit. Innan när man hade haft de långa tegarna lite överallt så hade det tagit väldigt lång tid att ta sig till varje teger. Detta ledde dock till att det blev ett mindre socialiserat samhälle. Bönderna flyttade, det kunde vara flera kilometer ifrån varandra och hade då inte lika nära till varandra som innan.
Fler och fler flyttade in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft.
Arbetskraft
Övergången till ett modernare jordbruk ledde till arbetslöshet hos småbönder och lantarbetare. Det behövdes inte mycket bönder för fårskötsel så där förlorade också många sitt jobb. Fårskötseln var en stor den i Englands inkomst. Ullen hade blivit allt mer populär när fabrikerna började komma till. Många bönder som brukade jord som ägdes av godsägare var tvungna att lämna sina gårdar när godsägaren ville använda marken till fårskötsel.
Kapital
De brittiska handelsskeppen som fraktade varor över haven var ofta väldigt lönsamma. Vissa skepp var de som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Under 1700-talet hade engelsmännen vunnit extremt mycket på utrikeshandeln. De hade fått stora stora inkomster. Vissa köpmän investerade vinsterna i jordbruk. De köpte boskap, mark och maskiner som började utvecklas sakta sakta på denna tiden.
Råvaror
När det nya jordbruket utvecklades så var det många godsägare som övergick till fårskötsel. Fårskötsel krävde mycket mindre arbetskraft och samtidigt så kunde mn utnyttja ullen som man fick av fåren. Ullen blev en viktig råvara för textilindustrin. Man spann även ullgarn som vävdes till ylletyg.
I berggrunden fanns det gott om järnmalm men man behövde bränsle för att utvinna järnet. Eftersom skog inte var något som Storbritannien var rika på så var dem tvungna att importera. Sverige var ett av dem länderna. Dock så var det en engelsk järnbruksägare som framställde det nya bränslet som kallades ’’koks’’. Koks var gjort av stenkol vilket det fans gott om i Storbritannien.
Uppfinningar
I början var det kvinnorna som gjorde garn av ullen, med hjälp av spinnrock. Garnet de fick fram vävde de sedan till tyg. Något som verkligen underlättade deras tunga arbete var en maskin som uppfanns under 1700-talet. Denna maskinen kom att dubbla produktionen tyg som gjordes.
Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än vad man någonsin hade gjort. De här maskinerna hjälpte kvinnorna som gjorde tyg extremt mycket. När detta flyttades till fabriker så var dem oftast tvungna att vara nära en flod. Vattenkraften var den vikigaste drivkraften för maskinerna i början av det hela.
Ångmaskinen som redan var uppfunnen i början av 1700 hade bara använts till att pumpa upp vatten ut gruvorna. James Watt lyckades dock förbättra ångmaskinen så den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. År 1840 tog ångan över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna.
Efter bara några år var det dags för ångmaskinens nästa steg, ångmaskin på vagn! Här hade vi lokmotivet och inte länge efter det hade vi ångfartygen. Som vi förstått hade ångmaskinen stor betydelse.
Källor:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar