Boken handlar än så länge om en kille som heter Rob. Rob vill gå med i kriget mo Irak. Men det finns ett problem, han är 16.
Rob har en kompis som heter Andy. När Andys kusin, Chris kommer och hälsar på från kriget blir Rob ännu ivrigare på att gå med. Chris säger till Rob att han säkert skulle vara bra som soldat, vilket gör Rob helt exalterad. Det kom från en av de utvalda, klart att det blir glad, eller hur? Rob visste ju redan mycket. Han hade fått modellplan som han skulle bygga ihop på sin födelsedag. När Bill ville se flygplanen blev Rob orolig att han skulle se den extra limfläcken. Men det gjorde han inte. Eller så brydde han sig bara inte.
Till sist kom den morgonen som han hade väntat på. Rob går till Kapten Berry och säger att han vill ta värvning. Kapten Berry vill inte att Rob ska skriva på pappret utan att hans föräldrar vet om det. Sen var Robs betyg nästan FÖR bra för att han skulle vara med. Tillsist skrev han på pappret, skakade hand med Kapten Berry och gick hem.
Dagen kom, då han skulle åka. Mamma hade inte försökt övertala honom att stanna eller något. Vägen dit skulle ta ca tre timmar enligt pappa. När de var framme var det ett snabbt hejdå. Pappa frågade om han skulle stanna fast det ville inte Rob. Det var då, när pappa åkt som han kände att nu var han helt på egen hand.....
Rob har en kompis som heter Andy. När Andys kusin, Chris kommer och hälsar på från kriget blir Rob ännu ivrigare på att gå med. Chris säger till Rob att han säkert skulle vara bra som soldat, vilket gör Rob helt exalterad. Det kom från en av de utvalda, klart att det blir glad, eller hur? Rob visste ju redan mycket. Han hade fått modellplan som han skulle bygga ihop på sin födelsedag. När Bill ville se flygplanen blev Rob orolig att han skulle se den extra limfläcken. Men det gjorde han inte. Eller så brydde han sig bara inte.
Till sist kom den morgonen som han hade väntat på. Rob går till Kapten Berry och säger att han vill ta värvning. Kapten Berry vill inte att Rob ska skriva på pappret utan att hans föräldrar vet om det. Sen var Robs betyg nästan FÖR bra för att han skulle vara med. Tillsist skrev han på pappret, skakade hand med Kapten Berry och gick hem.
Dagen kom, då han skulle åka. Mamma hade inte försökt övertala honom att stanna eller något. Vägen dit skulle ta ca tre timmar enligt pappa. När de var framme var det ett snabbt hejdå. Pappa frågade om han skulle stanna fast det ville inte Rob. Det var då, när pappa åkt som han kände att nu var han helt på egen hand.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar