Labb. Få lampan att lysa

Syfte: Syftet med denna laborationen var att se hur elektronerna och strömmen samarbetar.

Material:
Batteri
Liten lampa
Kopparsladden

Utförande
Ta lampan och håll den på batteriets knopp
Ta kopparsladdens ena del mot bottendelen på batteriet och andra sidan mot lampans järndel

Resultat: Vi fick lampan att lysa. Vi prövade olika metoder tills vi kom på den rätta. Det gällde att hålla lampan och kopparsladden stilla för att den skulle lysa och inte slockna lite när som helst.

Slutsats: Koppar leder ström väldigt bra och det är just det som händer när man lägger ena kopparsladden på ena sidan och den andra på lampan. Elektronerna går från minuspolen till pluspolen och strömmen går från plus till minus. När detta händer så blir det för ''trångt'' i sladden och det börjar då glöda i lampan.

Slutsats
Sladden vi fick var gjord av koppar som leder ström extremt bra. Som vi vet så går elektronerna från minus till pluspol och strömmen från plus till minuspol. När man kopplar sladden och elektronerna och strömmen börjar strömma så blir det så trångt att det börjar glöda i lampan.

Bild på hur det fungerar:

Labb. Statisk elektricitet

Syfte: Syftet med denna laboration var att se hur friktionen och hur elektronerna kan sammarbeta

Material:
Hår
Silkespapper
Folie
Ballong

Utförande
Ta en ballong
Gnugga mot någons hår. Det ska inte vara för långt eller för kort. Det ska heller inte ha något i sig
Riv silkespapper till små bitar. Gör detsamma med folie
Håll den gnuggade delen över föremålen

Resultat: Resultatet vi fick var lyckat. Silkespappret reste sig och bildade en liten kedja som höll ihop. Foliebitarna var tyngre och därför kom inte alla upp. De minsta delarna flög upp en liten bit.  Eftersom elektronerna försvann efter vi hade den över silkespappret så var vi tvungna att gnugga den mot håret igen. Foliebitarna är tyngre än silkespappren och behöver därför mer elektroner.

Slutsats: Håret innehåller elektroner som överförs till ballongen när man gnuggar den. Det är just därför foliebitarna och silkesbitarna kunde resa på sig. I elektronerna finns det minusladdningar och plusladdningar i kärnorna. Som vi vet så gillar plus och minuspolerna varandra och dras då till varandra. Ballongen blev här negativt laddad och kunde lyfta silkesbitarna och foliebitarna för de var positivt laddade. Hade båda varit minus mot minus eller plus mot pluspol så hade de istället dragits sig bort från varandra.

Det vi dock kunds ha gjort bättre var kanske att gnugga längre för vi fick gnugga en gång till när vi skulle hålla ballongen över foliebitarna. Sen så skrev vi ingen hypotes så vi fick ingen chans att själva skriva vad vi tror skulle hända.

Industrialismen-Skrivuppgift 1

Jordbruk

Fram till 1700-talet hade Storbritanniens jordbruk varit uppdelade i långa tegar. Under 1700-talet ändrades detta och istället blev stora jordstycken. Före man delat upp detta så hade varje gård en teg i varje åker i byn. Man fick både bra och dålig jord. Efter man delat upp detta och bönderna fick större area att odla på så blev det hela mycket effektivare och populärare skulle man kunna säga. Rika adelsmän blev intresserade av att köp mark till deras får för att sedan kunna få ull. Många bönder blev arbetslösa och förlorade sin makt. De hade ju ingen chans att vinna över de rika adelsmännen.

Efter man fått de nya markerna så var det även lättare att ta sig dit. Innan när man hade haft de långa tegarna lite överallt så hade det tagit väldigt lång tid att ta sig till varje teger. Detta ledde dock till att det blev ett mindre socialiserat samhälle. Bönderna flyttade, det kunde vara flera kilometer ifrån varandra och hade då inte lika nära till varandra som innan. 

Fler och fler flyttade in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft.

Arbetskraft

Övergången till ett modernare jordbruk ledde till arbetslöshet hos småbönder och lantarbetare. Det behövdes inte mycket bönder för fårskötsel så där förlorade också många sitt jobb. Fårskötseln var en stor den i Englands inkomst. Ullen hade blivit allt mer populär när fabrikerna började komma till. Många bönder som brukade jord som ägdes av godsägare var tvungna att lämna sina gårdar när godsägaren ville använda marken till fårskötsel.

Kapital

De brittiska handelsskeppen som fraktade varor över haven var ofta väldigt lönsamma. Vissa skepp var de som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Under 1700-talet hade engelsmännen vunnit extremt mycket på utrikeshandeln. De hade fått stora stora inkomster. Vissa köpmän investerade vinsterna i jordbruk. De köpte boskap, mark och maskiner som började utvecklas sakta sakta på denna tiden.

Råvaror

När det nya jordbruket utvecklades så var det många godsägare som övergick till fårskötsel. Fårskötsel krävde mycket mindre arbetskraft och samtidigt så kunde mn utnyttja ullen som man fick av fåren. Ullen blev en viktig råvara för textilindustrin. Man spann även ullgarn som vävdes till ylletyg.

I berggrunden fanns det gott om järnmalm men man behövde bränsle för att utvinna järnet. Eftersom skog inte var något som Storbritannien var rika på så var dem tvungna att importera. Sverige var ett av dem länderna. Dock så var det en engelsk järnbruksägare som framställde det nya bränslet som kallades ’’koks’’. Koks var gjort av stenkol vilket det fans gott om i Storbritannien.

Uppfinningar

I början var det kvinnorna som gjorde garn av ullen, med hjälp av spinnrock. Garnet de fick fram vävde de sedan till tyg. Något som verkligen underlättade deras tunga arbete var en maskin som uppfanns under 1700-talet. Denna maskinen kom att dubbla produktionen tyg som gjordes. 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än vad man någonsin hade gjort. De här maskinerna hjälpte kvinnorna som gjorde tyg extremt mycket. När detta flyttades till fabriker så var dem oftast tvungna att vara nära en flod. Vattenkraften var den vikigaste drivkraften för maskinerna i början av det hela.

Ångmaskinen som redan var uppfunnen i början av 1700 hade bara använts till att pumpa upp vatten ut gruvorna. James Watt lyckades dock förbättra ångmaskinen så den kunde användas i fabriker  för att driva andra maskiner. År 1840 tog ångan över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna. 

Efter bara några år var det dags för ångmaskinens nästa steg, ångmaskin på vagn! Här hade vi lokmotivet och inte länge efter det hade vi ångfartygen. Som vi förstått hade ångmaskinen stor betydelse. 

Källor: 

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#

http://strovelstorpsskola.se/indrev14/index.php/Bakgrunden_till_den_industriella_revolutionen_i_Storbritannien

Utvärdering: Optisk bild

Metod
Svar: Min metod var att först rita ut bokstäverna och sedan göra linjerna som var utanför bokstäverna. Jag prövade att göra de böjda linjerna inne i bokstäverna samtidigt som jag gjorde de raka linjerna utanför fast det gick inte bra. De hamnade inte rakt och det blev inte bra. istället ritade jag de raka linjerna först och fyllde sedan i med de böjda linjerna inuti bokstäverna. Jag ville inte att alla bokstäver bara skulle gå i ett mönster så jag ändrade lite på O och A där jag gjorde ett lite nnorlunda mönster.

Skapar bilden optisk effekt? Om inte vad kan du göra för att utveckla?
Svar: Den skapar väll till en viss del. Jag skulle inte ha gjort konturen till bokstäverna så mörka. Jag skulle antingen ha ritat lättare eller suddat bort så man bra såg lite. Linjerna var rätt nära så de var bra. Det enda som verkligen förstörde var att jag ritade konturerna på bokstäverna så hårt.

Är ditt namn tydligt? Om inte vad kan du göra för att utveckla?
Svar: Namnet är tydligt ja. Jag kunde dock ha ritat linjerna inne i bokstäverna bättre.

Idrotts utvärdering

1. Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har din/a metoder  fungerat, varför?
Svar: Min kondition har inte utvecklats så mycket. Jag kan märka ibland att jag orkar lite mer men den är fortfarande inte så mycket bättre. När vi sprang Gunnesborundan för sista gången så tänkte jag mer på andra andningen vilket fungerade. När vi sprang och sedan ville stanna så fortsatte vi, vilket var lite svårt men det fungerade en stund. Jag följde inte min plan som jag trodde att jag skulle göra. Jag gick inte ut och gick så många gånger som jag velat. Jag skrev inte alla gånger jag gick ut och gick i träningsdagboken.  Men jag har dock börjat på hiphop och där rör man sig mycket så jag har tagit igen det där. 


2.  Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?
Svar: Jag har inte märkt någon större förändring på min kondition. Sen är det ju också så att man inte direkt tänker på det när man är inne och spelar. Jag märkte mest när jag sprang Gunnesborundan. Första gången jag sprang den på 28:36 minuter och sista gången fick jag 25:26 minuter. Där ser man skillnad på ca 3 minuter. Det kunde ha varit mer skillnad men jag var nog allmänt trött. Skulle jag vara piggare så är jag säker på att jag skulle kunna få bättre tid.


3.  Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.
Svar: På egen hand har jag gått ut och gått mer än vad jag skrev in i träningsdagboken. Jag har haft dans varje måndag vilket jag heller inte skrev in varje gång.


4.  Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?
Svar: Att skriva en träningsdagbok var både bra och dåligt. Man glömmer ibland att skriva in för att man inte är van vid det. Men att skriva en träningsdagbok har nog mer positiva delar än negativa. Man får verkligen en överblick över hur man tränar. När man skriver upp det så ser man om man borde träna mer och om det kanske är något speciellt som man kanske bord öva mer på.


5.  Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?
Svar: Ja, som sagt jag har gått ut och gått mer än vad jag innan gjorde. Sen började jag också på dans denna terminen. Så ja, jag har förändrat min träning. 


6.   Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?
Svar: Man han stora fördelar av att ha en bra kondition. Man orkar mer i allt och man blir inte trött lika enkelt som en som har sämre kondition. Sen är man vältränad så mår man bättre psykiskt. Hjärtat och allt fungerar bättre. Bara att gå ut och gå hjälper väldigt mycket för man får nytt syre i sig och till blodet. Tränar man mycket så blir man också piggare. Att träna hjälper väldigt mycket i ens livsstil. 


7.   Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis?
      Varför ? Varför inte?
Svar: Nu när det börjar bli vinter och mörk snabbt så tror jag inte att jag kommer att gå ut och gå lika ofta fast jag kommer fortsätta på dansen. Dansen är väldigt rolig och man träna  samtidigt. Det må vara en timme men det är bättre än att sitta hemma i en timme och inte göra något. Sen nästa termin tror jag att jag kommer att ta fler klasser och då blir det fler timmar per vecka.


8.   Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.
Svar: Det mesta har varit roligt. Det är klart att det har varit jobbigt men jag har från början inte en bra kondition. Min kondition känner jag har blivit lite bättre efter detta området. Min insats på alla lektioner kunde ha varit mycket bättre. Orienteringen gick inte så bra och jag skulle vilja ha en ny chans att visa vad jag kan när det gäller orienteringen. Jag är inte heller så bra när det gäller lagspel. De flesta spelar något bollspel och det var det vi mest gjorde och man passar ju oftast de som är bra. Jag själv kan vara mer aktiv i lagspelen fast det går inte alltid så bra. 


Hela arbetsområdet i sig har ändå varit intressant. Att skriva träningsdagbok gjorde verkligen att man såg hur mycket man tränade och vad man kunde förbättra. Jag kunde ha varit bättre med att skriva in i träningsdagbok varje gång jag tränade fast det är inte något jag var van vid och glömde ibland bort det.