Lag och rätt

1)    Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?

Svar:

För att samhället ska fungera behöver vi lagar, regler och normer. Skulle inte det finnas skulle det vara kaos i samhället. För att detta ska fungera behöver man straff som straffar dem som bryter mot detta. Alla i samhället måste vara överens om detta lagarna, reglerna och normerna. Man ska veta att det är viktigt att man följer lagarna, reglerna och normerna då det kommer konsekvenser efter om man inte gör det.   

2)    Hur går det till när nya lagar stiftas?

Svar: 

Förslag från regeringen skickar en proposition till kammaren. När Talmannen läser då upp propositionen i kammaren och ett utskott förbereds vilket betyder att det skrivs ett betänkande om vad de olika partierna tycker om förslaget. Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper om vad dem tycker om det. Riksdagen debatterar och fattar ett beslut om de nya laget eller lagändringen. Regeringen får reda på vad riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft.

Grundlagarna är de viktigaste i ett land och därför svåra att ändra på. För att kunna stift nya grundlagar krävs två riksdagsbeslut och det måste vara ett riksdagsval mellan besluten.  

3)  Varför bryter man mot lagarna?

Svar: Om detta har forskare länge forskat om. Två orsaker som ofta nämns är arv och miljö. Med arv menar man att man föds med det. Man föds med kriminaliteten, den har gått i generna. Forskning säger dock att det inte finns något bevis för att man kan ärva en gen som gör en person till brottsling. Vissa har även brist på kontroll vilket kan leda till att man får en kick och begår ett brott. Lever man i en stökig miljö så är det ofta så att man begår brott. Med stökig miljö menas det med att det kan vara stökigt i hemmet, slagna eller missbruk. Det kan vara ute i bostadsområdet eller dt sociala livet. Miljön påverkar ofta folk både negativt och positivt. Kriminella som har blivit slagna använder ofta våld som lösning. 

Varför begår man brott?

Det kan vara på grund av många skäl. Det kan ha något med uppfostran att göra. Ens uppväxt kan ha en stor effekt på hur man blir och formas som individ. Det kan vara en negativ uppväxt med nonchalanta föräldrar vilket leder till att man kanske inte tänker sig för. Kan också vara på grund av personer man umgås med som kan uppmana att man begår brott. Ibland kan man begå brott för att finansiera hur man lever.

4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.

Det börjar med att brottet blir känt hos polisen. Är brottet litet kan det bara bli böter. Är det ett större brott börjas det med en förundersökning. Då detta händer är denna personen misstänkt. Är personen i fråga under 15 år tar socialnämnden över. Är personen över 15 tar åklagaren över. Har åklagaren och polisen inte tillräckligt med bevis för att fälla någon i rätten läggs åtalet ner. Åtalet kan avslutas med böter eller så kan det fortsätta med åtalsunderlåtelse som betyder att åklagaren tar ett beslut om ett åtal ska väckas eller ej. Väljer åklagaren att väcka åtal så fortsätter det till domstolen som sedan dömer om det ska bli en rättegång eller ej. Döms personen kan den få böter, villkorlig dom vilket menas med att man har en provtid på två år. Under provtiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Döms man till villkorlig dom så kan även en dagsböter eller samhällstjänst förenas. Bryter man mot detta och inte sköter sig eller försörjer sig efter förmåga så läggs det till om personen döms nästa gång. Personen kan även dömas till skyddstillsyn, fängelse och samhällstjänst. Får man skyddstillsyn så är man övervakad hela tiden. Med skyddstillsynen kan även samhällstjänst påkomma. Samhällstjänst innebär att man jobbar men inte får någon lön för det. Det kan vara på en resturang, städa toaletter, plocka skräp eller annat.

5)    A) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?

1. Huvudförhandling kan man säga är rättegång. Precis samma sak men huvudförhandling är ett finare namn.

Att rättegångar är öppna i Sverige är för att man ska se till att det går rätt till. Man ska kunna se om det finns en försvarsadvokat eller om den tilltalade har tackat nej till det. En rättegång ska gå rättvist till och det ska folk kunna avgöra. Släkt, familj och vänner till båda parterna ska ha möjlighet att komma dit och kolla. 

B. Undantag på huvudförhandlingar är sexualbrott, tvistemål kan vara båda vara öppna och stängda, mål där ungdomar och barn förekommer och om rör det sig om rikets säkerhet

6)    Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?

Svar: Är man missnöjd med en dom så går det att överklaga till hovrätten. Är man hos hovrätten och redan överklagat och vill göra det igen går det till högsta domstolen. Högsta domstolen tar inte upp alla mål som inkommer. De mål de tar upp är de mål som kan bli prejudicerande eller av speciellt intresse. 

Båda parterna kan överklaga. Gör en av dem det så blir det en ny rättegång. 

7)    Ge exempel på vad ett tvistemål är.

Svar: 

Tvistemål  är när två människor tvistar mellan saker de inte kan komma överens över. Det kan handla om vårdnadstvist (vem som får vårdnaden över barnen), skilsmässa (vem får vad?), arvstvist (vem ska få ärva vad) och annat. 

8)    Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.

Svar: Oftast när ungdomar åker de fast och får bo på åtalsunderlåtelse. Många uppfattar detta som om att detta inte vore ett straff. Man blir inte dömd men man blir registrerad i straffregistret. Är man 17-20 kan man bli placerad i ungdomsfängelse. Där hamnar man om man har gjort något grovt. Oftast försöker man skilja ungdomar från äldre då de äldre kan ha mer erfarenhet och lära ungdomarna.

Blir man dömd och är 15-20 får man straffrabbat. Ju yngre man är desto mer ökar rabatten. Är man under 15 och begår ett brott får man böter. Vägrar föräldrarna betala så betalar regeringen. När man börjar jobba så dras det av en viss summa varje månad när man börjat jobba.

Är man 15 eller uppåt får man ungdomstjänst eller samhällstjänst. Man kan även få ungdomsvård. Där kan man få skolutbildning, ett yrke och man är inlåst på kvällarna. Man kan även bli fosterhemsplacerad. Blir man fosterhemsplacerad så flyttas man så långt ifrån miljön man bott i för att komma bort från allt. Socialförvaltningen blandas alltid in och bestämmer mycket om man är under 18 år. 

9)    Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.

Svar: 

Böter:

När man snackar böter så finns det två olika slags böter, en som kallas för penningböter och en som kallas för dagsböter. Dagsböter är mer än ’’rättvis’’ böter. Den utgår från vad för inkomst och ekonomi du har. Penningböter är en fast summa som man ska betala. Den bestämmer polisen direkt och inte domstolen. 

Villkorlig dom:

Döms en person och får villkorlig dom men får varken fängelse eller böter. Personen hamnar i brottsregistret men får inget straff. Döms man till villkorlig dom så har man en provtid, denna provtiden har man under två år. Begår man ett brott under dem två åren så räknar man med straffet man skulle fått istället för den villkorliga domen. 

Skyddstillsyn:

Att ha skyddstillsyn menas med att man är övervakad hela tiden och sitter inte i fängelse. Detta pågår under tre år. Gör man fler brott under de tre åren så åker man i fängelse. 

Samhällstjänst:

Samhällstjänst går ofta ihop med villkorlig dom och skyddstillsyn. Döms man till något av det så kan man också få samhällstjänst. Samhällstjänst innebär att man ska jobba ett x antal timmar på ett ställe utan att bli betald. 

Fängelse:

Fängelsestraff kan vara allt från två veckor till livstid. I Sverige så har man ingen exakt tid för livstid, alltså den dömde vet inte hur länge den ska sitta inne. Livstid är det strängaste straffet i Sverige som man kan få. Först man kan ansöka om ett bestämt datum är efter man suttit inne i 10 år. 

10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?

Svar: Man kan snacka med brottsofferjour. Hos dem kan man få hjälp till samtalshjälp, kontakt med psykolog/läkare, advokater, ersättning, läkare eller sjukskrivningar, tolkhjälp och vittnesstöd.

Det man skulle kunna förbättra är att brottsoffret skulle kunna få kränkningersättning, ersättning från försäkringsbolag, snabbare behandlingstid, skadestånd, fler brottsofferjour då det bara finns i de städer där det finns tingsrätter.

11) Vilka är polisens uppgifter?

Svar: I Sverige har polisen i uppgift att minska brottsligheten och skapa trygghet bland människor. De är den enda gruppen, bortsett från militärer som har rätten att använda våld. En del av polisens arbete är att förebygga brott. Det gör de bland annat genom att arbeta med kommuner och skolor. Hos polisen kan man även ansöka om pass, tillstånd att få demonstrera, anordna en konsert eller sälja fyrverkerier.

12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?

Svar: Kriminalvården är den myndighet som har hand om fängelser och övervakar personer som till exempel har skyddstillsyn. De försöker precis som polisen förebygga brott. Det de kan göra är till exempel att ge brottslingarna en möjlighet att förändras. Varje intern har en egen plan på hur den ska förändras och inte återfalla till dess kriminalitet. De erbjuder hjälp med att komma ifrån drogmissbruk och alkoholproblem. Man får även möjligheten att studera. Kriminalvården lägger även mycket tid på att förbereda fångar som ska släppas fria. Man jobbar även mycket med andra myndigheter för att ge stöd till den som ska släppas för att inte hamna i kriminalitet igen. KRIS är en förening som arbetar effektivt med människor som hamnat i kriminalitet ska få hjälpen att återgå till ett normalt liv.

14) Förklara följande ord: 

a)rättsstat= En rättsstat är ett land eller en stat där alla har lika rätt till allt. Man har rätt till utbildning, vård, jobb osv. Alla har även lika lagar och visas den samma inför rätta.

b)åklagare= En åklagare leder alltid förundersökningen som börjar direkt efter ett brott har skett. Den försöker även få den tilltalade dömd och åtalar.

c)påföljd=  samma sak som straff

d)försvarsadvokat= en försvarsadvokat är den som försvar den anklagade 

e)gripa=ta fast en en som är misstänkt för ett brott   

f)domare= En domare är ungefär som en ordförande i domstolen. Han/hon dömer även i en domstol.

g)nämndeman= en nämndeman är en som företräder ett politiskt parti med en kort juridisk utbildning i en domstol

h)anhålla= En person som är misstänkt för ett brott får anhållas väntan på att domstolen ska pröva en fråga om häktning.

i)åtala= Anklaga någon

j)ed= Detta är när man svär att säga sanningen. Det har samma betydelse som ett speciellt löfte. Man svär en ed innan man ska vittna i rätten, man svär att säga sanningen.

k)mened= Mened är när ett vittne berättar en falsk historia om vad som hände. 

l)häkta= En misstänkt häktas om det finns risk att hon eller han kommer hålla sig undan från lagföring under en brottsutredning, som att smita från landet, försvåra utredningen eller fortsätta begå brott. För att en person ska häktas så ska brottet den är misstänkt för ge minst ett år i fängelse.

m)skyddstillsyn= Den som är dömd till skyddstillsyn bor hemma och har regelbunden kontakt med frivården genom en frivårdshandläggare och en övervakare. Med detta kan även dagsböter upp till 200 kr, samhällstjänst, fängelse 14 dagar till 3 månader och kontraktsvård tillkomma.  

n)villkorlig dom= Den som döms till detta har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Det finns ingen som kontrollerar detta men om en åklagare får veta att den dömde inte sköter sig kan hon eller han ansöka om förändring av den villkorliga domen. Tingsrätten kan meddela en varning, ändra en föreskrift eller besluta att det blir en annan påföljd. 

o)rättspsykiatrisk vård= Om personen som begått brottet har en psykisk störning som orsakat att han eller hon begått brottet så placeras den på rättspsykiatrisk avdelning.  

p)civil olydnad= När man aktivt protesterar mot lagar på ett lagligt sätt.

q)huvudförhandling= Samma betydelse som en rättegång.