Skrylle, ekologi

Skrylle är en vacker skog med många växter. Skrylle är en stor skog och har därför många växter och djur. Då Skrylle är ett friluftsställe får man inte plocka, ta med sig eller bryta något där. Skrylle ligger i Skåne, några kilometer utanför Lund. Det blåser mycket i Skrylle men eftersom att det är mycket träd ’’skyddar’’ det blåseten så det inte blir så stark. 

Eftersom Skrylle är en lövskog så finns det många träd tex; björk, bokträd, ek, lönnträd och askträd. Träden är många i Skrylle vilket gör det lätt för djuren att hitta bo- om dem inte redan är upptagna av andra djur. Marken är antingen gjord av grus, asfalt på några ställen, gräs, mosa och jord. Hela Skrylles mark ser inte likadan ut och därför är marken olika beroende på var den är. Vissa av blommornas finns där är vitsippor, blåsippor, gulsippor, kattfot, vit fetknopp, humlelusern och skogsstjärna. 

I träden kan det bo både djur, svampar och insekter. I träden kan det både bo ekorrar och fåglar som bygger sitt bo där. Ekorrarna bygger sitt bo i trädet och fåglarna ute på en gren. På träden kan det leva svampar som ger och tar energi från trädet dem lever på eller nära. Insekterna som bor där är väldigt olika från träd till träd men oftast brukar det vara hotade insekter som gömmer sig i ihåliga träd. Några av insekterna som finns i ett träd är allt från larver, spindlar, gråsuggor, skalbaggar, bladlöss och mycket annat beroende på träd som sagt. 

I Skrylle lever det även djur. Djuren som lever där är vildsvin, rådjur, fåglar, ekorrar, igelkottar, möss, insekter, rävar och även ödlor. 

Vissa av djuren som vildsvin, rådjur och rävar lever djupare in i skogen då dem inte är så människo nära. Man kan inte säga att dem andra djuren är det men dem har sina bon mer gömda och kan snabbt gömma sig om dem ser någon komma. 

Nedbrytare: 

Nedbrytarna som finns i Skrylle är smådjur, bakterier och även svampar. Nedbrytarna är dem som bryter ner det som är över och tillsist blir det näringsrik jord. 

Näringskedja:

Här kan vi se Skrylles näringskedja. Näringskedjor börjar alltid hos producenterna, alltså hos växterna. Sedan fortsätter den i detta fallet hos den lilla musen som är växtätare och det slutar hos köttätaren. Fotosyntesen bildar alltid den energirika näringen och därifrån fortsätter det hela. 

Växt- producenterna

Växtätare- konsumenterna

Köttätare- toppkonsumenterna

Detta är en näringsväv. Detta är hur flera näringskedjor går ihop och bildar då en näringsväv. Man kan följa näringens väg genom näringsväven. 

Tar man en skog och bygger lådor som motsvarar hur mycket näring alla växter, växtätare och rovdjur så kommer man tydligt se att på understa våningen- som motsvarar det mesta i en  näringspyramiden är växterna (producenterna). Efter växternas låda kommer växtätarnas (konsumenternas) låda som hamnar i mitten och tillsist längst upp rovdjurens (toppkonsumenternas) låda som är den minsta. Man staplar dessa i ordning och det är därför man kallar det för näringspyramid.