Celler, bakterier och virus

Varje levande sak som har ett liv dvs:

Kan föröka sig

Består av celler

Tar upp ämnen från omgivningen

Ger ämnen till omgivningen

Behöver energi

Reagerar på sin omgivning

Celler är väldigt små vilket gör det svårare att se dem. Tar du en millimeter och delar den på hundra delar så har du en ungefär bild av hur stor den är. Varje cell har en cellkärna där ens DNA finns. Celler förökar sig genom att delas på mitten. Denna process kan ta 20 minuter om det är varmt. 

Celler kan både sitta en och en eller hur många som helst tillsammans. Amöbor och toffeldjur är encelliga urdjur och är gjorda för att leva ensamma vilket inte våra celler är. På den övre bilden kan vi se tungceller som är gjorda för att leva tillsammans och inte enskilda. Vissa celler kan fästa ihop sig med hjälpa av fogar. När många lika celler sitter ihop kallas det för vävnader. 

En cell fungerar ungefär som en maskin. Den har delar för allt; en del som fångar upp syre och energi, en del som fungerar som en soptunna osv.

En cell består av ett yttre membran som är fungerar som ett skydd. 

Allt levande på jorden är uppbyggt av celler. Det finns encelliga varelser som bara består av en cell, den behöver klara sig helt på egen hand. Men sen så finns det också flercelliga varelser. Flercelliga varelser behöver inte klara sig på egen hand då dem olika cellerna är specialister på sina egna delar. 

Cellerna hos oss, djur, växter och svampar är faktiskt både lika och olika. 

MÄNNISKOCELLER:

Vi människor är flercelliga dur och har då flera olika celler, ca 200 olika cellsorter. De celler som har samma uppgift och ligger på samma område bildar vävnader. Vävnader bygger upp våra organ.

DJURCELLER:

Varje djurcell har ett cellmembran som fungerar som en portvakt och håller även ihop cellen. Membranet påverkar vad som kommer in och ut ur cellen. I mitten av cellen finns det cellkärnan där ens DNA ligger. Generna bestämmer faktiskt många av egenskaperna som djuret har. 

Det är såhär en djurcell ser ut:

VÄXTERCELLER:

Precis som hos djurcellen finns det ett cellmembran och en cellkärna i mitten där DNA:t ligger. Skillnaden här är att växtens cell har en vägg som kallas för ’’cellvägg’’. Denna väggen är stödjande och ger därför ofta cellen en fyrkantig form. Växten 

Dem flesta växtcellerna innehåller klorofyllkorn. I dessa finns det gröna växtfärgämnet klorofyll. Alla växter som har klorofyll i sig är gröna så det betyder att även fast att en ros är svart, gul eller röd eller om en tulpan är lila så har dem inte klorofyll i sig för dem är inte gröna.

Det är såhär en växtcell ser ut:

SVAMPCELLER:

Svampcellerna har också, precis som djur och växtcellerna ett cellmembran och en cellkärna med DNA i. Precis som växterna har de en cellvägg. Det som skiljer sig mellan svampcellerna och växtcellerna är att svamparna inte har något klorofyll. Både svampar och djur har inget klorofyll vilket gör att dem inte kan använda ljusenergi. 

Svampar, smådjur och bakterier är naturens nedbrytare. De äter döda växter och djur som bryts ner. På så sätt får vi näringsrik jord. 

Det är såhär en svampcell ser ut:

BAKTERIE:

En bakterie är en ensam cell som antingen är rund eller avlång med runda kanter. När flera celler går ihop kan dem antingen se ut som vindruvsklaser. En cell är så liten att man måste förstora den ca 1000 gånger för att den ska bli lika stor som punkten efter denna mening. I ett gram jord finns det ca 40 miljoner bakterier. I en millimeter vatten finns det en biljon bakterier. Bakterien är det första livet på jorden. Bakterier finns exakt överallt. 

Dem har precis som svampceller och växtceller ett cellmembran och cellvägg men ingen cellkärna. Bakteriens DNA ligger fritt inne i cellen. Detta är något som skiljer sig från djur, svampar och växter.

Många bakterier saknar klorofyll och använder inte ljus som energikälla. Dem enda bakterierna som har klorofyll och använder ljus som energikälla är dem som kallas för blågröna bakterier. 

Det är såhär en bakterie ser ut:

BLÅGRÖNA BAKTERIER:

Blågröna bakterier är dem som lever i hav och sjöar. Är det näringsrikt vatten och bra klimat så förökar dem sig extra snabbt och då ser havet ut som en grön soppa. När denna processen genomförs kallas det för vattenblomning. Badar  man i vattenblomning kan man lätt bli sjuk då det är lätt att svälja många blågröna bakterier.

Det är såhär dem blågröna bakterierna ser ut:

Bild från Gleerups

SJUKDOMAR:

KOCKER:

Kocker kan orsaka halsfluss, lunginflammation och karies. Kocker ser ut som runda bollar som antingen sitter ensamma, eller flera stycken. Vissa kan vara i långa eller led och vissa sitter i en klump.

Hur man undviker

—

• Halsfluss- för att undvika halsfluss:

• Man ska inte kyssa någon som redan har det då halsflussen smittar väldigt enkelt då.
• Hudkontakt. Tar du någon i handen som redan har halsfluss är risken att du får det också väldigt lätt.
• När någon nyser sprids bakterierna väldigt lätt.

—

• Lunginflammation- för att undvika lunginflammation:

• Man ska vara noga med att tvätta händerna ofta då man ofta kan få bakterier och virus på händerna som sedan hamnar i din mun, näsa eller ögon och förs sedan vidare in i din kropp.
• Den kan även smittar genom droppsmitta, när man är nära en person som hostar eller nyser.
• Har man varit förkyld eller haft influensa så kan slemhinnan i luftvägarna blivit skadad av virusinfektionen och klarar därför inte av att bekämpa bakterier. 

—

• Karies- hur man undviker karies:

• Undvika sötsaker. Sötsaker är något som bär med sig karies väldigt enkelt.
• Vara noggrann med hygienen. Att vara noggrann med hygienen är något som är väldigt viktigt. 
• Borsta tänderna. Att borsta tänderna är viktigt för att få bort allt smuts.

—

BACILLER:

Baciller kan orsaka kikhosta och stelkramp. Baciller ser ut som långa stavars kan sitta ihop i långa eller rader eller en och en. 

Hur man undviker 

—

• Kikhosta- hur man undviker kikhosta:

• Är man i samma rum som en person som har kikhosta så blir man garanterat smittad.
• Vaccinera sig. Det går att vaccinera sig mot kikhosta och det är något man borde göra för att undvika det.

—

• Stelkramp

• Rengör sår. Skadar man sig så är det väldigt viktigt att rengöra sår så det inte kommer bakterier, på så sätt undviker man att få stelkramp.
• Även här är det viktigt att vaccinera sig. Det går at vaccinera sig mot stelkramp och för ens eget bästa ska man göra det.

—

SPIRILLER:

Spiriller ser ut som böjda stavar med ett snöre i ena änden. Spiraler kan orsaka både magsår och kolera.

Hur man undviker:

• Magsår- hur man undviker magsår:

• Läkemedlet NSAID (Non-Steroidal Anti Inflammatory Drugs) samt andra smärtstillande medel som innehåller acetylsalicylsyra och Ibuprofen är den vanligaste orsaken till magsår.
• Har man redan magsår så ska man ta det lugnt och INTE stressa. Förr trodde man att stress var en anledning till magsår men nu i efterhand är det bevisat att det enbart kan förvärra tillståndet som uppstått.

VIRUS:

Många sjukdomar orsakas av virus och inte bakterier som många kan tro. 

Det krävs speciella mikroskop för att kunna se virus då dem är så små. De är också mycket mindre än bakterier, vilket gör dem väldigt små. 

Mikroskopen som används kallas för elektronmikroskop. Virus är inte ens celler som bakterier. Det dem består av är egentligen bara ett skal som innehåller arvslang.

Virus räknas inte som en levande varelse då den inte kan föröka sig på egen hand. För att virus ska kunna föröka sig behöver den infektera en levande bakterie eller cell hos växter och djur. De tömmer sina arvslang i cellerna som sedan luras att tillverka nya viruspartiklar. 

Virus kan infektera alla levande varelser. Det finns minst 600 virussjukdomar som kan infektera människan. Virus som infekterar bakterier kallas för bakteriofager. Penicillin hjälper inte mot virus, alltså man kan inte bota en vanlig förkylning med penicillin. 

Kroppen bekämpar virus på så sätt att den identifierar och eliminerar virusinfekterade celler. Det adaptiva immunförsvaret bestående av lymfocyter är väldigt viktigt i skyddet mot virusinfektioner. Det går att vaccinera sig mot väldigt många virus vilket man borde göra för att öka kroppens beredskap mot det aktuella viruset. 

FÖRÖKNING:

1. Det börjar med att viruset tömmer arvslang i en cell som i detta fall är en bakterie.
2. Virusets arvslang har fått cellen att börja tillverka nytt virus.
3. Cellen spricker och viruset sprids.

Undvika virus:

• Tvätta händerna ofta och noggrant. På så sätt slipper man exempelvis förkylning.
• Skakar du hand med en person som är snuvig ska du undvika att gnugga dig i ögonen eller näsan efteråt.
• Kyla ner matvaror så snart som mjöligt efter att dem tagits hem.
• Skär inte grönsaker och kött på samma skärbräda