Antikens Grekland/romarriket

Folket 

Ex. Hur levde kvinnor, män och barn i Grekland/Romarriket? 

Svar: Greklands kvinnor:

Det var väldigt stor skillnad mellan kvinnorna, männen och barnen i Grekland. Dem som mest gynnades var männen då dem ansågs vara mer värda än kvinnorna. Det var till exempel så att om man hade gäster så fick inte kvinnan visa sig även om hon var gift, torghandeln sköttes alltid av männen, skolorna och idrottsanläggningarna var till för männen, det var alltid dem som krigade. Så det var väldigt stor skillnad mellan dem. 

Det är svårare att se hur kvinnorna såg på sina liv eftersom att det var sällan så att en kvinna kunde skriva. Männen kunde skriva så det är lättare att se hur dem såg på deras liv och på kvinnornas liv från deras perspektiv och inte från kvinnornas perspektiv.

Vissa män såg på kvinnorna som om att dem inte hade någon nytta utanför hemmet. En man skrev; En god och ärbar kvinna håller sig inomhus. Den kvinna som vi möter ute är inget värd.’’ 

När en kvinna gifte sig med en man så var det som om att hon gav över sitt liv till mannen. I Grekland var det vanligt att flickorna blev bortgifta när dem bara var 14 år och mannen 20 eller över. När man förberedde sig inför bröllopet så skulle flickan offra alla sina leksaker till guden Artemis. När man gjorde det så betydde det att man hade gått från barndom till ett vuxenliv. Barndomen blev inte så lång för många. Det är klart att det kunde uppstå kärlek i äktenskapet men det var inte många som tyckte att det var viktig.

I deras religion så var kvinnorna väldigt viktiga men när man såg på ’’verkligheten’’ så var det absolut inte så. Många gudinnor hade lika stor betydelse som gudarna. Detta var hos dem som levde i dem rika hemmen men kollar man på dem ’’vanliga’’ hemmen så såg det absolut inte likadant ut.

Det finns inte lika mycket skrivet om hur medelfolket levde jämfört med dem fattiga. Men man vet att det var mindre skillnad mellan kvinnor och män hos dem vanliga. Kvinnornas jobb var lika viktig som männens för familjens överlevnad. Dem hade nog inte lika mycket tid att tänka på könsrollerna som dem rika hade. Dem enkla hemmen hade bara ett rum så kvinnan kunde inte gå och gömma sig om dem fick gäster som man gjorde hos dem rika. Man förstod där att alla behövde jobba, man kunde inte utesluta någon från att hjälpa till för alla behövdes. Man förstod att det kunde innebära svält om man inte jobbade.

Romarrikets kvinnor:

I romarriket så var det inte helt jämställt men kvinnorna i  Rom hade det lite bättre än vad dem i Grekland hade, det är vad forskare säger. Kvinnorna hade ingen rätt att göra vad de ville utan gjorde som de blev tillsagda av sina fäder och senare i livet av sina makar, vilket innebar att de inte hade någon frihet. Kvinnorna födde oftast barn runt 20-30 års åldern. Många dog i barnsängen. Giftemål skedde alltid inom samma samhällsklass. Trots att det romerska riket existerade långt över 500 år så förändrades synen på kvinnorna väldigt lite. 

Kvinnan i Rom skulle alltid ta hand om hushållet och uppfostra barnen. Om dem jobbade så jobbade dem oftast som sömmerskor, hårfrisörer, barnmorskor eller ammor. Var man från en rik familj så kunde man ha slavar som tog hand om detta medan kvinnan kunde lära sig att dansa och lära sig prata grekiska. I alla dessa år och hon fick inte arrangera sig politiskt. Om kvinnan skilde sig hade hon inte rätten till sina barn, pengar eller något annat i hemmet. Pappan fick ta över ansvaret över dottern. Det var ofta så att det kunde stå ’’Hon gifte sig vid elva år gammal, födde sex barn och dog när hon var 27’’  på hennes gravskrift.  

Religion/kultur 

Hur såg religionen ut i Grekland/Romarriket? Fanns det likheter eller skillnader i den grekiska och romerska kulturen (litteratur, teater, vetenskap osv.) 

Svar: Religionen i Rom:

I Rom så invandrade mycket folk och därmed kom det in många religioner som kom in i staden. Idag skulle vi kunna säga att Rom var en mångkulturell stad. Många la märke till den gamla egyptiska kulturen där man dyrkade en gudinna som hette Isis. Andra intresserade sig för den persiske solguden Mithras eller också den grekiske gudinnan Kybele som även kallas för ’’Den store modern’’. 

Men med tiden skapades Kristendomen. Många kristna fick många problem i romarriket. Det var till exempel så att om dem krista vägrade att tillbe och offra vid statyer av kejsare så kunde dem bli inkastade på gladiatorarenor. 

Men med tiden så blev kristendomen en stor religion i Rom. Förklaringen till att kristendomen blev en stor religion anses vara därför att den var öppen för både kvinnor och slavar. Till slut så var det så många som blev krista så den blev svårt att förbjuda. 

På 300-talet så anslöt sig kejsaren till kristendomen och med det så förbjöd han alla andra religioner och kristendomen blev statsreligionen i romarriket. 

Grekiska religionen:

Dem gamla grekerna hade många gudar att be till. Det fanns två typer av gudar, olympiska och ktoniska.

För att tillfredsställa de olika gudarna som till sin natur var svartsjuka offrade man till dem för att undvika olyckor och för att få råd när man hade problem och frågor. Man offrade oftast djur som man sedan skulle offra till guden utanför gudens tempel.  

Från vad forskare tror har den grekiska religionen härstammat från shamaniska traditioner med ursprung på stäpperna i Centralsien.

Dem grekiska städerna hade en skyddsgud som ofta tillerkändes lokala epitet som beskrev gudens lokala natur. Dem stora städerna kunds ha flera tempel. Vem som helst kunde bestämma en plats där man uppfattade närhet eller kontakt till gudarna som påtaglig men andra behövde inte känna samma närhet eller kontakt till gudarna.

Även i hemmen ärades gudarna med altare och statyer. Det var faderns ansvar att familjen hade något som tillägnade gudarna i hemmet. 

Eftersom att ingen religös auktoritet avgjorde gudarnas ’’väsen’’ eller kulturer kring dem gjorde så att individerna hade stor frihet att välja hur gudarna skulle beskrivas och dyrkas. 

I antikens Grekland fanns det inte riktigt någon tydlig gräns mellan gudarnas värld och människornas värld. Gudar kunde ha kvinnor som älskarinnor och gudinnor kunde föda heroer, alltså halvgudar.

Politik 

Hur regerade man i Grekland/Romarriket? Vilket styrelseskick var det? 

Svar: I romarriket så hade dem tre styrelseskick mellan 753 f.kr. till 476 e.kr. Först så hade dem en kung som styrde. Det sägs att kungen Romulus blev uppfostrad med sin bror Romus av en varghund. Myten säger att Romulus mördade sin bror Romus. När Romulus styrde så var det lite som en diktatur. Invånarna var tvungna att lyda hans order men prästerskapet var dem ända som kunde ifrågasätta hans order och hur han styrde. År 509 f.kr störtades den sista kungen och romarriket övergick då till en republik. Republik hade inte samma mening då som nu. Dem som fick makten efter att den siste kungen hade störtats var senaterna som styrdes av partierna som utsågas av magistrat vars medlemmar hade olika uppgifter. Dem utsåg två personer. Dem två högsta kallades dem för konsuler. Dem två männen (det skulle vara män som valdes) var dem mäktigaste på den tiden. Om det blev kris när dem regerade så fick en diktator ta över men dem hade bara sex månader på sig. Men efter ett tag så ändrade dem styrelse igen. Denna gången så ändrades den till en politisk reform. Invånarna fick inte vara med och bestämma men dem fick utse en folktribun. Folktribunen var som en talesman för folket. Han hade fullständig vetorätt över alla beslut som skulle fattas. 

Antikens Grekland:

Demokratin i Grekland började i Athen ca 500 f.kr. För att man skulle rösta där så skulle man vara man och har haft flera generationer av sin familj som bott i Athen. Dem röstade varje vecka minst en gång. När man röstade så satt man på en klippa som hette Pnyx och hade han handuppräckning när man röstade. Det ansågs inte bara vara en rättighet att rösta utan också en plikt. Kvinnor, barn och slavar fick inte delta i ’’valet’’. Så i antika Grekland så var det en slags demokrati men alla fick inte vara med och rösta. Nu så är den utvecklad och det som började på en klippa med en handuppräckning är nu stor hjälp till många länder nu.

Hitta även en sak som vi idag har som arv från något av dessa samhällen. 

Hur har detta utvecklats? Ser det likadant ut idag som det gjorde då? Har något förändrats? Varför har det förändrats? 

Svar: Ett av dem viktigaste arven som vi har tagit efter från antikens Grekland är politiken. Reglerna som man hade då är inte desamma som dem vi har idag i Sverige. Innan så behövde man vara ’’äkta’’ grek för att rösta. För att vara äkta grek så behövde man ha flera generationer som har bott i Athen där röstningen ägde rum och man behövde vara man. Röstningen gick till på så vis att man samlades på en klippa som heter Pnyx och använde sig av handuppräckning när man röstade ca två gånger i veckan. Majoriteten vann. 

I Sverige så behöver man ha bott i Sverige i tre år, ha svenskt medborgarskap och vara myndig för att rösta. Idag så använder man sig av röstkort när man röstar och inte handuppräckning. Det som även skiljer sig åt är var man röstade. Det har gått från att alla satt och röstade på en klippa där alla såg vad man hade för åsikter om politiken till att man röstar anonymt bakom en skärm i en vallokal vart fjärde år.